2009-07-05

Söndag

Dagen började med ett besök hos min konsult Stina. Hon är massör och masserade min rygg.
Är helt stel i hela ryggen och speciellt på vänster sida. Strålar upp från halva ryggen ungefär och hela vägen upp till nacken. Strålar även ner till armarna och till lillfingrarna. ONT. Aj.
Hon stretchade i armar och tryckte och klämde. Aj igen men det kändes lite bättre efteråt.

Igår gjorde vi ingenting så jag kände att nu måste vi göra nått idag iallafall!
Stina tipsade om Älvsborgs fästning men det gick ingen färja dit då vi var där och kolllade och hade varit tvungna att vänta i över en timme på nästa så vi åkte till Marstrand och tittade på Carlsten fästning.
Tog en guidad tur. Det var jätteintressant!



Det som är mest känt därifrån är väl Lasse-Maja.
Tjuv enda sedan liten och känd för att klä ut sej till kvinna. Namnet kommer från att lånade sin grannflicka Majas kläder och att de tillsammans stal och gjorde små raider. De tog även tjänst som pigor och länsade hushåll. När de sedan flydde så bytte Lasse om till herrkläder och förvillade på såvis dom som letade efter två kvinnor.
Han var till och med trolåvad tre gånger med olika män och länsade allt de ägde och hade innan det blev vigseldags. :)


bild Wikipedia



Här är ingången till hans cell där han tillsammans med 20 man spenderade sina nätter i över 20 år.
På dagarna arbetade fångarna med att lyfta sten till bygget av fästningen.



10 man på övervåningen och 10 man på undervåningen.



Sköna sängar att vila på... Bädd av halm hade man på dessa som ruttnade efter en vecka. Dom fick nytt halm en gång om året. Vintrarna var kalla. Inga fönster fans och en latrin i hörnet av rummet som inte tämdes förän den var helt full.
Man upptäckte att fångarna inte arbetade bra och därför införde dom lön till alla som arbeta. Man fick inte längre någon mat utan var tvungen att köpa den för sin lön.
I rummet fanns en öppen spis men veden var man också tvungen att köpa och fångarna hade inte råd med både ved och mat. Alltså dog 15 -20% av alla fångar på vintern antingen för att det var för kallt eller för att de blev sjuka och inte kunde arbeta och därför inte köpa någon mat.

Lasse-Maja var dock smart och spred ett rykte om sej att vara en fantastisk på att laga mat.
Tack vare de kokkunskaper han lärt sig som "kvinna" avtjänade Lasse-Maja stora delar av sitt straff som kock. År 1839, efter 26 års fångenskap på Carlsten, benådades han av kung Karl XIV Johan.



Lasse-Majas kök.

Lasse-Maja för mej verkade bara vara en kul kille och det var roligt att höra hur han överlevde på fästningen tackvare sin listighet. Det fans dock andra bitar av historien om Carlstens fästning som var mindre roliga.



För att förhindra rymningar var fångarna försedda med en tvåkilos järnkula fäst med kätting runt ena fotleden. Besvärliga och rymningsbenägna fångar kunde få bära en så kallad järnkrona, ett fängsel som kunde väga upp till 36 kilo. Det hårda arbetet och de usla levnadsförhållandena gjorde att dödligheten var stor. Vissa vintrar dog upp till 20 procent av fångarna. Marstrandsarbetet avskaffades 1854 och de flesta fångarna flyttades då till Göteborg.

textlånat här

Olika straffmetoder tillämpades: Slag med pinnar, piskor, springa mellan vakter som slog en med pålar eller hängning på borggården mm.



Det mest bisarra var nog dock att någon fick en snilleblixt: bestämmelsen över att fångarna skulle inte bara behandlas bättre, de skulle förbättras och återanpassas till ett liv inom lagens gränser och det var cellfängelserna som skulle åstadkomma detta.
Man gjorde ett försök och byggde om gamla utrymmen till tre celler. Fångarna skulle hela tiden vistades i var sin cell. Behandlingen gick ut på att isolera fången från såväl yttervärlden som medfångarna i fem år.
Mat fick dom genom en liten lucka i väggen och en gång om året fick dom lov att prata med en präst i 15 minuter. Om de pratade med någon annan fick dom ingen mat.
Dom två fångarna på ytterkanterna dog inom loppet av ett år. Han i mitten blev sinnessjuk och karvade gropar i fönsterkarmen av tjock sten. Han skar sej också i fingrarna och ritade en man på häst på väggen med sitt blod.
Han fördes till mentalsjukhus så småningom men klarade inte av att träffa människor så han dog också.
Bilden på väggen finns fortfarande kvar... groparna i fönsterkarmen också.



Det sjuka är att exprimentet ansågs lyckat och ligger till grund varför man idag har fångar i egna celler.



Det var en mycket trevlig dag.
Men nu ska min fångvaktare föra bort mej... det e dags att sova menar han.


Lasse- Maja?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback