Mobbing

Ibland blir jag låg.
Jag hamnar tillbaka i känslorna om hur jag mådde när jag blev mobbad på min arbetsplats på mitt förra jobb av vissa av mina arbetskamrater och min chef.
Dom som arbetade på min avdelning hade inte alls den uppfattningen om mej som den andra avdelningen hade och min chef. Det har alla dom tre som jag jobbade med sagt till mej i alla fall. Jag litar såklart inte på NÅGON. Jag har lärt mej att folk vänder kappan efter vinden, ljuger, säger en sak till mej och en annan till chefen.
En av mina arbetskamrater som arbetade på den andra avdelningen var vikarie på det stället. Hon sa aldrig ett ljud till mej om hur hon kände men till chefen hade hon berätta MASSA. Min chef berätta ordagrant VEM som hade sagt VAD till mej på vårat möte som vi hade. Jag minns att jag funderade över tystnadsplikten… Hon verkligen angav alla dom arbetskamraterna som hade talat illa om mej.



bild:
www.stpress.se

Mitt syfte med det här inlägget är att bryta tabun och skammen. För självklart känner jag skam – som så många andra som har blivit mobbade. Jag har läst mycket om mobbing efter att jag slutade arbeta på det där hemska stället.
Man känner att man tar på sej skulden och att dom hade rätt att göra som dom gjorde. Jag kände och känner fortfarande att det är någonting fel på mej. Jag känner skam för att jag inte gjorde något bra jobb. Jag orkade inte för jag mådde så dåligt av mobbingen. Jag var riktigt negativ och fruktansvärt ledsen. Jag grät mycket och hade ångest. Jag jobbade jätte mycket med Mary Kay så att jag skulle kunna ta mej därifrån så fort som möjligt. Det blev till slut så att jag i princip jobbade 80 timmar i veckan och det gjorde mej såklart väldigt trött.
Människor är så grymma. Det är verkligen svårt att förstå att det finns människor som systematiskt och medvetet vill andra illa. Det är ofattbart. Vi måste bryta tystnaden.
En klok person sa en gång: ”Det farliga är inte de dummas elakheter utan de godas tystnad.”


bild google

Det kan vara väldigt svårt att hålla fokus på vad JAG tycker om mej själv och inte ta åt sej av det som folk sa. Min f.d. chef hade verkligen ingenting bra att säga om mej. Det hände nån enstaka gång, annars var det mest att jag var dålig på nått sätt, barnslig, att jag misskötte mitt jobb eller att jag var svår att ha att göra med.
Det blir väldigt konstigt i ens tankar när jag annars ofta får höra hur snäll och fin jag är av andra människor. Jag funderar mycket på varför dom inte kunde se det i mej och varför man bara helt sonika VÄLJER att från första stund tycka illa om en annan människa som man inte ens känner. För det var verkligen så. Jag var så glad att vi hade fått en ny chef, men det hela blev en mardröm. Jag kände direkt att hon inte tyckte om mej. Varför?
Och varför lyssnar man på dom som säger dumma saker om en och inte på dom som säger snälla? Varför vill det etsa sej fast i en så?

Mitt tips till alla som arbetar på ett ställe där dom blir mobbade eller orättvist behandlade är att ta sej därifrån så fort som möjligt. Sök nytt jobb, be om förflyttning eller säg upp dej.
Det blir inte bättre. Det blir bara värre. Facken kan inte göra nått, dom är maktlösa och flata. Det är min erfarenhet. Dom behöver flera personer som tillsammans går emot en chef men det är ingen som orkar eller vågar göra det. Dom flesta väljer att gå och hålla tyst. Dom säger att dom inte orkar och att dom vill lägga det bakom sig – även om dom själva har blivit lika illa behandlade. Cheferna över din chef väljer såklart att tro på din chef framför en anställd.


bild google
Hör inte, ser inte, säger ingenting


I mitt fall var jag så chockad på det där mötet över allt som hon tog upp så jag fick inte ens fram nått vettigt att försvara mej med.
Hon hade gjort en hel research om mej, intervjuat folk och samlat det i en mapp. Så sjukt. Systematiskt som en galning hade hon samlat bevis mot mej! Haha. Förstår ni eller?
Massa saker i hennes mapp hade en del sanningar. Men hon vrängde allt och överdrev det så det lät helt hemskt. EN förälder hade klagat för jag försov mej 1 gång! 2 ggr tog jag fel på tiden. Detta blev i hennes mapp till att jag ALLTID försov mej och att FLERA föräldrar var missnöjda med mej. Och detta är bara ett exempel av flera.
Det känns så orättvist. Jag är övertygad om att hon har gjort detta innan. Hon visste precis hur hon skulle få bort mej. Överrumpla mej. Jag frågade innan vad mötet skulle handla om men jag fick inte veta, bara att det skulle handla om att jag hade begärt en omflyttning någon annanstans och när jag frågade varför personalchefen skulle vara med så sa hon att hon tyckte det var ”klokt”.
Jag hade ingen chans att förbereda mej. Jag fick inte chans att fundera över dessa frågor.

Det känns ofattbart att man faktiskt har blivit mobbad.
Jag har fått omvärdera min bild av mej själv. Jag har alltid tänkt på mej själv som en tuff tjej med skinn på näsan. En som är stark och inte låter någon sätta sej på en. Uppenbarligen så hade jag fel. Dom satte sej på mej ändå.
Helt plötsligt satt dom där på mej allihop och jag kunde inte andas.
Men samtidigt var det väl det som retade henne mest. Att jag inte la mej ner och tog emot. Jag kunde inte acceptera att bli behandlad på det sättet så det blev bara värre och värre.
Stark är jag också, trots allt... för jag har klarat det här även om det har varit väldigt svårt. Den första månaden var gräslig, jag orkade knappt upp ur sängen. Sedan blev det bättre… sakta men säkert.


bild google

Läs mer om mobbing här:
http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=660

Varför uppstår mobbning på en arbetsplats?
De flesta forskare utesluter numera att mobbning kan förklaras utifrån vissa personlighetstyper. Bakgrunden till en mobbningssituation är först och främst dålig arbetsmiljö och dåligt ledarskap.

Mobbning framkallas dels av stress, där stora arbetsbördor ger en känsla av otillräcklighet som det är lätt att projicera på andra - någon blir "syndabocken".

Men mobbning kan också bero på otydliga ansvarsområden och dåligt definierade arbetsmål. I brist på verklig arbetsledning uppstår informella auktoriteter och regler. Den som utsätts för mobbning har sällan brutit mot de skrivna reglerna eller misskött det egentliga arbetet, utan snarare trotsat osynliga gränsdragningar och makthavare på arbetsplatsen. Därför kan mobbarna sällan sätta fingret på vad den mobbade egentligen har gjort som är fel. Det är också därför som konflikterna ofta är svåra att lösa.

Mobbning är förbjudet i lag och regleras bland annat i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter "Kränkande särbehandling i arbetslivet", AFS 1993:17. Det är arbetsgivarens skyldighet att informera och arbeta förebyggande för att förhindra mobbning.


bild http://blogg.aftonbladet.se/

Atonbladet:
 ”Därför mobbar vi varandra”

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5170701.ab


Kommentarer
Postat av: Therese

jag tycker det är starkt av dig att jobba så mkt med mk även fast du mådde så dåligt, youre a winner!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback