Okej nu ska jag vara lite personlig här

Att vara gravid denna gång har varit fruktansvärt jobbig.
Det har varit en helt annan grej än dom tre (fyra) andra gångerna jag varit gravid.
Alla komplikationer och problemen har gjort att jag mår rätt dåligt i bland.
Jag är orolig hela tiden för allt möjligt. Tänker jättejobbiga tankar och rädd för att nått ska hända min familj konstant.
Jag har haft problem med att sova och ibland att somna för att jag ligger och oroar mej och för några veckor sen började jag få ångest, tryck i bröstet.
Jag gråter hela tiden åt allt möjligt som jag ser på tv eller bara tankar jag tänker.

Jag har svårt för att lämna Eskil på förskolan. Jag är orolig för hur han har det där och det blir ju inte direkt bättre när jag ser andra ungar slå honom eller när dom ringer efter en timme och säger att han har ramlat från en rutschkana och slagit näsa och mun.
När dom stora barnen inte kommit hem så blir jag orolig direkt och får jag inte tag i dom med telefonen så blir det jättejobbigt.

En kusin till mej har en vän som drabbats av cancer. När jag fick dom här knölarna i armhålan så skenade tankarna iväg direkt och kanske var det där ångesten började komma.
Till råge på allt så hade denna samma vän precis fått en bäbis som dog i rs-virus. Livet är helt sjukt orättvist och grymt.
När jag tänker på det här så gråter jag som en gris och kan inte sluta.
Jag klarar inte av att tänka på barn som dör, jag bara bryter ihop då.

Jag tror inte att jag blivit deprimerad eller nått, för jag känner massa glädje också och ser fram emot att bäbisen kommer.
När jag är med min familj så känner jag mej glad och när Eskil springer och busar och ropar: mammaaaaaaa, då blir jag jättelycklig.
Känner mej bara väldigt sliten och trött.
Vill inte vara gravid mer och vill ha tillbaka min kropp. Jag vill känna mej normal igen och slippa alla sju miljoner problem som jag fått.
Att kunna andas genom näsan tex. Bara en sån sak hade underlättat, eller att inte få förvärkar eller foglossningar så fort man rör sej.

Idag ska jag boka tid till massage på "Hua Hin". Det ligger väldigt nära Eskils förskola. Det kanske kan hjälpa mej att slappna av i alla fall.
Ska kolla på andra saker som jag kan boka och göra för att ta hand om mej själv... Bra idé, ska Googla på det med en gång.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej Katti!
Jag förstår precis vad du går igenom, allt du upplever med din graviditet plus lite till har jag haft varje gång! Värst var det när jag väntade Julius. Jag har aldrig fått uppleva en lätt och trevlig graviditet. Skönt att du haft det bra dom andra gångerna. Och huvudsaken är att barnet mår bra. Så har jag alltid fått trösta mig med. Jag mår skit men bebisen blir stark och mår bra. Du är är väkdigt fin iaf. Så det syns ej på dig att du mår dåligtSnart håller du bebisen i famnen! Tänker på dig. Lycka till!
Kram Tina ❤

Svar: Tack fina Tina! ❤
kattitingeling

2013-04-10 @ 12:02:33
Postat av: Maria @ Home is wherever I'm with you

Usch så jobbigt :( Har man inte varit gravid så kan man nog inte förstå hur psykiskt jobbigt det är. Det är inte alls så jäkla rosa fluffifluff-underbart som det ofta framställs som. Du får fokusera på att hitta små stunder av vila och som du skriver de där stunderna med familjen när du mår bra, se till att det ger energi :) Tycker du ska prata med din barnmorska, kan ju vara skönt att få prata med någon ensam ibland :) När jag var på auroramottagningen på östra så blev jag att må såååå mycket bättre. Satt och grät och insåg mina rädslor sen kunde jag prata om dem och allt blev lättare :)

kram kram

Svar: <3 Jag tänkte ta och prata med barnmorskan nästa gång jag ska dit. Nu ska jag boka lite massage och sånt och unna mej lite saker. :) Om man har nått att se fram emot varje vecka så blir det ng lättare. :)
kattitingeling

Postat av: Cecilia

Gumman, ring om du behöver prata...

Svar: <3
kattitingeling

2013-04-10 @ 21:40:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback