Hjälp
Nu e jag snart i vecka 31.
Fan va tiden går! Samtidigt som jag bara längtar tills det är över så börjar jag bli rätt nervös.
Eskils förlossning var inte allt kul. :-/
Jag hoppas, hoppas, hoppas och önskar att jag inte ska behöva bli igångsatt.
9 veckor kvar tills beräknad förlossning alltså... När jag väntade Eskil så kändes det länge men inte nu.
Jag har inte alls hunnit med alla projekt som jag hade tänkt mej göra än.
När Chris jobbar orkat jag inte ta tag i göra-projekten när Eskil sover utan sover oftast själv också. Sen när han är vaken så är det omöjligt att göra det.
Då ska han va med hela tiden och typ måla möbler med honom skulle ju va en riktig hit! :-D Not.
Oj va bebben sparkar i magen. Det är en livlig en. Han rör sej mycket och ofta.
Jag kan riktigt känna hur en fot eller arm far längst bukväggen från ena sidan till den andra. Lite läskigt. Man vänjer sej aldrig även om man gjort det fyra ggr.
Och man kan inte förstå att det är en människa! Eller att det är en människa förstår man ju men efter varje förlossning har jag blivit lika ställd och tänkt: jaha, var det DU som var där inne! Och hur fasen fick det plats? Tänk om man försökte stoppa tillbaka bäbisen, det hade ju inte gått! Hur kan det då va möjligt att den fick plats där inne???
Konstiga tankar har jag. :D
Oj... Nu vaknade Eskil... :-S
Han har bara sovit i en timme... Och han brukar sova i tre! Få se om han somnar om...
Eskil en timme gammal:
