kattitingeling

Astor är mammas lilla bäbis.

Han är väldigt kär i mej. :) Bara han hör min röst så skiner han upp och tittar åt det hållet som min röst kommer ifrån.

Han kan ligga på golvet eller sitta i sin babysitter och titta på mej i en evighet och varenda gång jag tittar på honom så sprattlar och skrattar han högt.

Eskil är och har alltid varit mer pappas pojke, redan sen han var nyfödd.

Men då hade vi ju mer tid att ägna oss bara åt honom. Nu har vi tagit hand om "varsitt" barn i början så det är ju inte så konstigt kanske att Astor är mer fäst vid mej, än så länge.

Han är alltid glad, förutom när han har ont i magen och det brukar han ha ibland. Han blir lätt gasig och pruttar som en riktig karl. :-D

När han har ont i magen så kan han bli riktigt ledsen och skriker högt. Och då menar jag riktigt högt! Hans tjut låter som en visselpipa, det riktigt skär i öronen och det går från noll till hundra på bara några sekunder.

Men så fort han har fått prutta en stund och bajsat så e han samma glada, överlyckliga bäbis sen igen.

Han ser precis ut som jag när jag var bäbis och det tycker jag förstås är väldigt kul. Jag har ju fått tre innan honom och ingen av dom är speciellt lik mej.

Många säger att han är lik Eskil men vi ser inte det riktigt, vi tycker att dom är väldigt olika i utseendet.

Astor föddes med jättemycket hår.

Det är också väldigt långt och varje gång man har tvättat det så står det rätt upp åt något håll.

Det blir alltid en ny frisyr varje gång. Ganska kul att se vad det blir för frisyr, eftersom den alltid är ny. :)

Astor är jättekänslig mot ljud.  

Han blir lätt skrämd och vaknar lätt av ljud också. Lite jobbigt när man har tre andra barn som låter och väsnas...

Jag tror att han kommer att bli en tumbäbis, fast jag ska försöka förhindra det. Det är lättare att sluta med napp. Redan på bb sög han på sina händer och det gör han fortfarande hela tiden.

Ibland när man matar försöker han trycka in händerna samtidigt. Då e det inte lätt att amma! :)

Han trivs bra med sej själv också. Han kan leka för sej själv en bra stund i babygymmet eller babysittern.

Han kan också sitta i knät och bara titta hur länge som helst utan att man behöver roa honom speciellt.

Men det e ju så mysigt så när han suttit där en stund vill man bara pussa på honom och hissa honom lite upp i luften.

Då skrattar han högt igen.

Älsklingsunge! <3