kattitingeling

I min utbildning ingick kostrådgivning.

Det ska man också kunna som personlig tränare.

LCHF var såklart inget att rekommendera, enligt "gammal" lära som jag kallar det.

Vi fick lära oss hur man "bör" äta och att hjärnan behöver kolhydrater mm.

Mycket var halva sanningar som jag ser det men jag bryr mig inte så värst.

Jag var inte där för att hävda min åsikt, jag var där för att lära mej och få betyg.

Sen får alla tycka vad dom vill. Jag med hoppas jag.

Men en sak tog jag till mig.

Det var att man ska fundera på om det man gör fyller ens syfte. Ibland gör man någonting även om det inte uppfyller det man vill uppnå.

Mitt syfte med LCHF var att äta nyttigt och gå ner mina kilon till det jag vägde innan jag var gravid, så jag kan använda alla mina kläder igen.

När jag började med LCHF så funkade det jätte bra igen tills jag började träna. Då plötsligt stannade viktminskningen upp och det kändes inte speciellt hälsosamt längre.

På kostrådgivningen lärde jag mej också att jag äter på tok för lite.

Jag övergav idén lite med LCHF och har börjat äta lite annorlunda, kanske lite mer GI.

Ursäkta dom muppigt bilderna, men det blir inte bättre än så här... Försöker bara illustrera att jag snart e där. 

3 kg kvar, men ändå ganska nöjd. Jag kommer i dom flesta av mina kläder.

Den här gången tog det väldigt lång tid att nå sitt mål - ett år!

Men jag e inte purung längre. Faktiskt! Bara att inse. Jag och min kusin Sanna e födda samma år. Till helgen ska vi fira henne när hon fyller 40. Heeeelt sjukt! Hur fasen kan vi va FYRTIO år!??

Oh my God!

Jaja... Tiden går fort.

Snart e den slut - så som detta blogginlägg.

God morgon!