kattitingeling

Detta året som nu snart har gått var utmaningarnas år hade jag bestämt.

Jag skulle utmana mig själv och gå utanför min trygghetszon och utvecklas.

Det kan jag lugnt konstatera att jag gjorde.

Att klara utbildningen till att bli personlig tränare var klart ett av mina största prövningar jag gjort nånsin. Jag gick igenom alla världens våndor, självförtroendet svajade och jag tror inte att jag hade hoppat på tåget om jag i förväg fått veta vad jag skulle gå igenom. 

Jag utvecklades enormt. Jag har blivit mer självsäker som människa och fått insikt i hur kapabel och kompetent jag är i att ta mej igenom olika utmatningar och prövningar.

Att sen få jobb som personlig tränare var en av mina största drömmar och det stärkte min självkänsla som bara den! Och att jobba som instruktör har också utmanat och utvecklat mig som människa. Det är inte lätt att leda andra människor. Det är svårt och utmanande men det är väldigt roligt.

Ett slags lugn har kommit över mig. 

Jag är inte så rädd längre, för jag tror nu att jag skulle kunna klara allt. 

Jag tror att alla kan klara precis vad dom vill. 

Det är modet som sviker. Alla är rädda, skillnaden är att den modiga gör det ändå - trotts att han e rädd. Han är inte bättre eller mer kompetent än nån annan, han bara trotsar sin egna rädsla.

Jag har varit på väg hit i många, många år men jag har också varit hindrad av min rädsla. 

Jag har alltid velat göra någonting annat än att jobba med barn, även om jag tycker att det är roligt att jobba med barn också. 

 

Året 2014 har varit ett fantastiskt år på väldigt många sätt. Jag nådde många, många mål - mål som jag trodde var helt omöjliga att nå. 

Jag är väldigt tacksam och väldigt lycklig. Jag svävar på moln varje gång jag sätter min fot på mina nya arbetsplatser (är ju på 3 olika gym...).

Jag har fortfarande svårt att greppa allt som hänt, allt jag åstadkommit och uppnått. Tänk att jag gjorde detta! Tänk att jag får göra det här! Det är helt fantastiskt och det gör mig ödmjuk. 

Jag börjar nästan gråta av lycka bara jag tänker på det!

Mitt nya stora mål för 2015 är att utveckla allt det positiva. Att bli mer positiv helt enkelt och att förbli det.

Att uppnå framgång medför också en hel del avundsjuka och det lockar fram tråkiga sidor hos andra som är kvar i rädslans land.

En gång fick jag lära mig att avundsjuka bara är rädsla för att man själv inte ska få det som man blir så avundsjuk på.

Rädsla och avundsjuka kan vara en kompass mot var du ska gå men hos många så är rädsla bara förlamande och skapar destruktivitet.

Jag strävar alltid efter att hjälpa andra att komma framåt men nu har jag börjat inse att många människor hindrar mig i att komma vidare. 

Jag håller på att lära mej att sålla bland människor som tar och ger energi.

Det är inte min sak att ta någon vidare, det måste alla få göra själva. I sin egna takt, när dom själva är redo.

Detta har jag redan börjat med lite smått i slutet av det här året, att ta avstånd från vissa men nu ska jag ta tag i det mer ordentligt och medvetet skapa mej en totalt positiv tillvaro. Alltid. Så mycket det bara går.

Självklart kommer jag att stöta på hinder - inte minst när man har tagit ett beslut, då kommer det som massa hinder helt plötsligt från ingenstans av nån märklig anledning.

Men precis som jag tagit mej igenom detta års mål ska jag ta mej igenom nästa år.

Love till dig!

Gå ut nu och skapa underverk!

Du KAN!! 

// K