kattitingeling

Först tvättade jag alla plattorna med en svamp. Sen la vi ut fogen.
Nu ska den torka i en halvtimme.

Hoppas det blir bra. Vi har aldrig gjort nått så t här förr... :D

 

Då har denna dag hunnit försvinna och imorgon är det söndag. Då ska vi hinna med allt möjligt för snart e det måndag och då jobbar Chris. Tisdag jobbar han också och sen ledig på onsdagen.
Då har vi tid att fixa lite den dagen också men sen på torsdag kommer mamma hit och hälsar på.
Vill att golvet och så mycket som möjligt är klart då för nästa lördag ska vi ha namnfest för Astor med.
Skönt att ha kommit en bit med denna lilla renovering. Man ser ljuset i tunneln.

Idag har syster och hennes Staffan varit här och hälsat på, dom lånade sen bilen och åkte till Ikea och handlade skrivbordet som hon ville ha.
Efter det hjälpte dom oss med att köpa fogmassa och grejer på vägen så slapp vi åka iväg själv! Tack. :)
Sen kom grannarna från andra längan lite längre bort och ringde på dörren och frågade om inte vi ville komma bort till lokalen och äta lite. Dom hade haft 40 års fest och hade massa mat över.
Gulligt!
Så då gick vi bort dit och fick massa gott. Jag tog dock bara kaffe. :)

Ikväll blir det fogning och efter det är golvet klart.
Jag funderar på att orka fixa med alla dessa kläder när Eskil och Astor har somnat. Då är en del klart i alla fall med "Project extream home-röjning". Hade varit fantastiskt om vi fick färdigt det för då skulle det kännas som jag kom vidare lite.

Astor sover och jag ligger i sängen.
Funderar på att åter äta lite.
Eskil och Chris är ute och leker, dom har varit och kört hem Heidi och Staffan.
Jag är himla trött igen. Blir rätt intensivt med renovering och två små barn.
Men det e skönt att det e färdigt! Kan inte tro att det äntligen är gjort! Helt fantastiskt. :)

Hej hopp!

Det ska bara bränna över natten och så är alla plattorna ditsatta i hallen.
Känns overkligt!
Är det liksom helt säkert att det är färdigt?! Det har tagit ett år.
Imorgon kanske vi kan åka och köpa fogmassa och fylla i fogarna och köpa lister... Sen borde vi också hyra släp och köra till tippen och slänga ett ton med skit och köra ytterligare ett ton till Östhjälpen.
Massa saker som ska upp på vinden också. Vi har en del att höra som ni hör.
Men vi får väl se vad vi hinner med.

Jag är så trött.
Borde gå och lägga mej.

Hörs imorgon! Natti natti.

...sen är alla plattor tillskurna.
Vi behöver gå och handla, annars hade han kunnat lägga det också. Hade varit himla gött. Men klockan är mycket så han får ta en paus.

Idag var vi på Ikea. Skulle dit med syster egentligen men skrivbordet hon ville ha går inte in i vårat bagageutrymme om man inte fäller sätena och då vet jag inte var jag skulle gjort av bäbisen. Så hon struntade i det, men jag var redan inställd på att åka så jag tog med Chris och Eskil och så åkte vi istället.
Lite dum tid bara, åkte lite för sent men det gick bra ändå och så fick Eskil sova senare middag bara.
Köpte burkar som jag ska ha grönsaker i och hyllor och korgar till Sofias Paxgarderober.
När man är många behöver man organisera allt i skåp och hyllor i korgar, lådor och askar väldigt ordentligt annars blir det snabbt kaos.

Jag är väldigt trött idag. Fy, orkar ingenting.
Ska gå och kolla till Astor tror jag nu.
Han fick provsitta i sin bumbostol idag men han e lite för liten för den än.
Eskil tycker däremot att det är jätteroligt att sitta i den - nu passar det! När han är två år! När han var bäbis ville han absolut inte sitta i en sån.

Nu säger jag hej!
Ha en fantastiskt helg.

Idag har jag fyndat en Bumbostol till Astor på Blocket. Ska hämta den vid fem.
Eskil gillade inte alls att sitta i en sån stol men det kanske Astor gör? Tycker att dom är himla käcka så det hade ju varit bra om han tyckte det var kul.

Hade svårt att somna såklart för att jag hade sovit middag så klockan sju när Eskil vaknade var jag himla trött. Blir en ond cirkel det där...
Nu har jag piggnat till lite men ska passa på att sussa lite ändå. Annars blir eftermiddagen väldigt lång och jobbig. Imorgon är ju Chris hemma så då kan jag sova lite på morgonen.
Eskil kan inte låta honom få sovmorgon när han är hemma, då står han och skriker bakom dörren och gråter floder tills Chris vaknar ändå. Det är liksom hans pappa och dom SKA va tillsammans hela tiden. Det har tagit några veckor för honom att acceptera att pappa jobbar, första dagarna bröt han ihop så fort han kom på att pappa inte va hemma.
Men nu verkar han ha kommit över det och gråter inte ens när Chris ringer i telefonen och vi säger hejdå. Framsteg. Pappas pojke. :)

God natt då!
Ha en fin dag!

// K

Ser mörkt ut på himlen, tror det blir regn snart.
Har städat i köket. Älskar mitt kök. :) Kunde varit lite större bara...

Astor somnade direkt i vagnen. Han var trött redan för länge sen.

Idag har Eskil på sej fina nya byxorna som han fick av min kusin i födelsedagspresent och tröjan han fick av sin farmor och farfar. Han växer så det knakar.
Nån mer som växer så det knakar e hans lillebror. Man kan nästan se på honom hur han växer. Han börjar bli en riktig tjockis. :) Även mycket mer stadig. Han har varit stadig i nacken länge men ibland tappade han huvet när han inte riktigt orkade. Det gör han väldigt sällan nu längre.
Han skrattar och ler så fort han ser mej. Det är så himla gulligt. Fina unge! :)

Nu vill inte Eskil leka mer i sandlådan. Vi ska på "nad" - promenad. Så hejdå!
Får skriva mer en annan gång.

Idag har det känts bra att vara hemma.
Börjar få kläm på hur man ska manövrera två små och två stora barn samtidigt.
Lilla bus är inte längre arg och skrikig på kvällarna heller efter att jag började ge honom Sempers magdroppar som man köper på Apoteket, efter råd från BVC.

Fantastiskt ju! Det var som att trycka på en strömbrytarknapp - han e en helt annan bäbis från ena dagen till den andra!
Han är också mycket lättare att natta. Somnar ofta i famnen och då bär jag honom till hans säng och lägger ner honom där. Så har jag absolut inte kunnat göra innan! Varje gång jag la ner honom så vaknade han och skrek i högan sky! Ibland tog det två timmar att natta. Han bara skrek och skrek, somnade fem minuter och vaknade igen och skrek. Jättejobbigt och så tyckte man ju väldigt synd om honom.
Nu kan han ibland vakna till när jag lägger ner honom men då klappar jag honom bara lite över ögonen och så somnar han om.
Vilken himla befrielse! Det underlättar en hel del när man inte behöver gå och bära en bäbis hela, hela tiden och även ha en tvååring som ska ha all uppmärksamhet. Man orkar mer också när kvällen varit lugn och skön innan och man har fått lite tid för sej själv.

Golvarbetet stannade upp lite igår. Vi började med att flytta bort skohyllor och saker och rensade ur dom stora garderoberna. Sen flyttade vi på den ena in till Sofia.
Men Chris blev himla trött och kände att han behövde vila lite innan det var cheerleadingsträning för Sara i Frölunda.
Efter hennes träning åkte vi och hämtade två bordsskivor från Olskroken som vi ska ha i Fias rum. Tänkte specialbygga ett skrivbord till henne. Ett som inte är så djupt eftersom hennes rum är så smalt. Just nu är hennes rum bara en säng och ett skrivbord känns det som.

Swn var det dax att handla, så jag och Sara och Sofia åkte iväg.
När vi var hemma igen var klockan nio så det blev inget med golvet.
Nu jobbar han idag och imorgon så golvet får vänta till fredag.
Chris är hemma vid åtta på kvällarna när han jobbar, så då är det inte läge att skära till plattor med maskinen som låter jättehögt. Grannarna skulle nog inte va så roade.

Jag mår bättre också i min diet.
Är inte lika galet hungrig längre. Har lagt till lite bär varje dag i min kost och det känns bättre.
Har ätit blåbär och idag jordgubbar. Dom dagarna som jag inte haft bär har jag tagit en banan på kvällen. Så det är ungefär en frukt om dagen. Några andra kolhydrater har jag inte lagt till än men det känns mycket bättre.

Dagen efter då jag började med LCHF vägde jag mej hemma hos min kusin och på deras våg vägde jag 74kg.
Skrev att jag vägde 75 när jag började men eftersom jag inte äger någon våg så får jag gå efter deras och väga mej där ibland.
Jag vill inte ha nån våg. Tycker egentligen att det är helt dumt att gå efter kilon, går hellre efter storlek på kläderna eller spegeln. Men om man på nått sätt vill mäta sin viktnedgång tex per vecka så är det lättast genom att mäta kilon. Det tycker i alla fall jag.

Nu slutar Sara snart skolan och killarna sover. Ska passa på att sova lite jag med nu när jag kan.
När dom har vaknat så ska jag fortsätta med att röja och städa som jag gjorde innan vi la oss. Här är KAOS nu med massa kläder över allt som är tvättat och som vi fått. Alla kläder är i tio olika storlekar och jag som gick igenom alla andra kläder innan och la dom snyggt i olika flyttkartonger får ta ner alla kartonger och börja fylla på igen när jag sorterat och tvättat färdigt allt.
Skönt att ha kläder till kidsen så klar men det är värsta hästjobbet att få ordning på allt!

Ha en fin onsdag!

Blåbär e gott:

Är galet hungrig hela tiden. Det är lite jobbigt faktiskt. Har försökt Googla på det och det verkar som andra som ammar upplever samma sak.
Astor verkar inte ha påverkats över huvud taget men klart man är nojig. Jag vill att mina barn ska få det allra bästa från första till sista dagen i deras liv så klart. Jag är supernoga med vad barnen får i sej - när dom är små och man kan påverka. Äter inga mediciner alls under graviditet och amning förutom huvudvärkstabletter om det är riktig kris.
Sen när dom blir större är det svårare att påverka, men då har dom i alla fall fått en bra start.
LCHF är bra, man vill ju vara säker bara.
Men som nån skrev: Varför tror man att det skulle va bättre att ge sina barn socker (kolhydrater)?

Jag har ändå kommit fram till att jag under amning ska äta lite mer liberal LCHF kost. Det innebär att man får äta lite mer frukt och bär, lite mer rotfrukter eller tex en liten klick ris till lunchen och nötter (bra för mej - nötallergisk)

Varför så bråttom undrar kanske någon, kan jag inte vänta tills jag har ammat färdigt.
Ja, det har jag också tänkt flera gånger för det här med vikten är inte SÅ himla viktigt. Jag skulle kunna vänta.
Men som jag skrivit innan har jag fått en liten kris av att tänka att jag ska gå hemma ett helt år. Jag vill komma i balans, må bra.
Förknippar LCHF med välmående och glädje. Förra gången fick jag enorm kick på livet och kände mej euforisk när jag började äta sunt och skippa kolhydraterna.
Jag mår också bättre psykiskt när jag trivs med min kropp.

Hoppas att lite mer liberal LCHF kost ska kännas bättre. Just nu påverkar det mitt humör. Väldigt svajig och svängig.

Nu ska det bara bränna i 16 timmar och sen ska andra halvan göras.
När det är klart ska det fogas och se ska lister upp.

Nu har han kommit en bra bit med att skära till plattorna.
Han gör först ena halvan av hallen så att vi kan gå ut genom Sofias rum.
När det har torkat och är klart så flyttar vi garderober och möbler dit och så gör vi (han) andra halvan. Då får Sofia gå utvägen om hon vill komma upp och gå in på sitt rum utvägen också.
Kommer att va lite mäckigt ett tag men på det här sättet kommer vi i alla fall att kunna ta oss ut och in.

Nu har Chris tagit tag i golvet där nere.
Kommer att bli så himla bra tror jag.
Vill verkligen att det ska bli klart nu. Det är dax liksom... :)

Sitter i Bergsjön i Berghalla idrottshall och läser gamla inlägg som jag skrivit om när jag började med LCHF.
Jag mindes inte att det var lite tufft i början förra gången också, kommer bara ihåg hur bra jag mådde sen och energin jag fick av dieten.
Den här gången är jag jättehungrig hela tiden. Förra gången var jag inte hungrig alls.
Denna gång har jag också fått ont i magen. Värsta magknipen ofta. Aj som fan. Inte skönt alls. :(
Men det tog några veckor förra gången så det ska nog gå bra den här gången också.

I förmiddags var vi ute och gick och Eskil gick och gömde sej i buskarna och bajsade. Det var lite gulligt. Han såg himla rolig ut också när han tryckte på. Hela ansiktet vrängdes i olika konstiga miner. :D
Sen gick vi in för jag tänkte att jag behövde äta innan vi skulle åka till cheerleadingen som Sara börjat på idag.
Efter maten började jag hålla på med disk och plötsligt höll jag på med tvätten och sen var klockan hur mycket som helst. Och jag skulle ju göra välling till Eskil och byta blöjor. Blöjorna fick Sara ta och så gjorde jag en flarra. Sen fick vi springa till bilen och så fick Sara springa tillbaka för jag hade glömt bilbarnstolen!
Typiskt mej.
Jag planerar och går in i god tid, men ändå så lyckas tiden försvinna iväg och jag blir sen. Men vi hann precis i tid så det var ingen fara.

Nu är träningen slut.
Två timmar gick fort. Sara kom med i ett tävlingalag och inte bland nybörjarna! Duktiga tjejen. :)

Idag tog vi en promenad upp till kiosken och köpte lördagsgodis - jag och mina fyra kids. Det var riktigt mysigt. Ingen bråkade, ingen retades med någon och ingen var sur.
Alla var glada och nöjda och det var bara supermysigt.
Uppe vid Sara och Sofias skola tog jag kort på hela gänget.
Varenda en av dom där ungarna är helt underbara. Älskar dom så mycket!

Avslutade dagen med att städa långt in på natten. Tog tag i den rena tvätthögen som var helt gigantisk och vek den. Nu ska allt bara in i garderoberna. Men alla ungar får bara vakna först... :)
Städade toaletten också och plockade lite här och där. Men jag har hur mycket som helst kvar att fixa.
Framför allt behöver jag få ordning på alla dessa kläder. Med fyra kids och två vuxna blir det en heeeeeeeel del!

På väg hem från kiosken hjulade Sara hela tiden och när jag berättade att jag oxå kunde det, eller i alla fall har kunnat ville hon så klart att jag skulle visa.
Jag tvekade men hon tjatade så jag sa att jag skulle försöka.
Det gick ju bra! Just då ja. Men sen efteråt kände jag att jag hade sträckt axeln, underarmen och handen! Bra jobbat gamla tanten! :-/ Jag e lixom inte 20 längre...

Dax att sova nu, det e svårt att skriva ändå. Det gör ont. Aj.
God natt!

Här är vi på väg hem från Östersund och äter mat på nån vägkrog halvvägs hemma.

Älskar bilden. Den är så himla rolig. Gulle-Eskil är så söt!

Väldigt jobbigt att bli av med sockerberoendet. Vilken knarkare man är. Blä.
Men sen när man gått igenom detoxen så mår man prima. Bara i början som det är uppförsbacke.
Magen är lite i uppror också.
Hela kroppen protesterar hejvilt. Igår hade jag skakningar i benen och så kände jag mej nedstämd och ledsen.

Inatt har lilla bus sovit dåligt igen. Men det kanske egentligen inte är så att han sover dåligt utan att jag bara är mer trött... Jag vaknar till hela tiden med. Oxå ett sätt för kroppen att visa sitt missnöje inför att inte få den dagliga drogen: SOCKER!

Japp. Bara att kämpa vidare.

God dag.
I morse vaknade Eskil rätt tidigt och jag är väldigt trött för jag la mej ganska sent + att Astor vaknade många gånger i natt. Man känner sej lite mör.
Men nu är det tyst och lugnt.
Båda killarna sover, Eskil var trött tidigt idag. Han var trött igår kväll också. Då drog han i Chris tröja och sa: Pappa, pempene (välling) - sova. Inte ofta han ber om att få gå och lägga sej. I vanliga fall springer han åt ett annat håll och skriker NEJ! Men samtidigt som han skriker det så skrattar han för det är galet spännande att säga emot och när någon jagar honom. :D

Sara var här på sin lunchrast och letade efter sin femma men hittade den inte så hon blev alldeles tokig och började skrika. Inte bara tvååringen här hemma som skriker med andra ord. 12 åringen kan också...
Inte lika charmigt dock. >:-(
Hon skrattar inte heller utan skriker bara massa dumheter. Väldigt jobbigt.

Jag, Eskil och Astor var ute i förmiddags men det kändes mest jobbigt bara för jag var så trött och Eskil med. När han är det är det extra mycket nej och att springa åt ett annat håll. Jaga en tvååring med vagn var inte vad jag hade tänkt mej när vi gick ut.

Nu har jag ätit lunch och tänkte sova lite.
Snart kommer väl åskmolnet Sara hem igen och jag sa att hon inte fick ha kompisar med sej för att hon ska städa i sitt rum - och för att hon gapar och beter sej illa.
Får samla all kraft till det helt enkelt.
Önska mej lycka till! :-S

Igår hörde jag värsta dunsen i fönstret till den franska balkongen i vardagsrummet. Det lät som nån kastade in en tennisboll.
Sprang dit och öppnade dörrarna och spanade ner på gräsmattan under för att se vad det var.
Då ser jag den. Det var ju en liten fågel! Han kan inte ha överlevt den dunsen tänkte jag, det lät helt sjukt högt!
Men han levde! Och den låg där nere och andades häftigt i en jättehemsk, konstig ställning! :(
- Å nej, den lider Chris! skrek jag och min hjälte säger:
- Men då måste vi döda den, den kan ju inte ligga där och plågas.
Han gick ner och jag stod kvar vid balkongen.
Efter en stund kommer han med en stor spade! :-O Stackars fågel! kände jag, fy va hemskt. Jag ville bara gråta.
- Men han kanske bara är chockad? Ska vi inte vänta och se om den kvicknar till? försökte jag.
Chris petade lite på den med spaden och då satte den sig upp i en vanlig ställning igen.
Vi lät den va en stund och sen när jag skulle åka och hälsa på mina arbetskamrater gick jag fram och kikade på honom. Den tittade på mej några sekunder men lyfte sen och flög upp i trädet.
Vilken lättnad! :) Lilla fågeln...
Vilken tur att vi väntade en stund!

Då var det dax att ta tag i kilona igen då. Väger 15 kg mer än vad jag brukar och har fått skaffa mej en helt ny garderob, för jag fick inte ens på mej trosorna.
Trivs inte alls med min kropp när jag ser ut som jag gör och är slut och trött hela tiden.
Med LCHF får jag värsta energin så det får bli det igen. Dessutom är det gott med LCHF-mat och man går inte runt och är hungrig hela tiden. Man får äta hur mycket man vill, man kan äta dygnet runt om man har lust.

Jag är inte hungrigare än vanligt trots amning så jag tror det kommer att gå bra. Förra gången fick jag hemsk sockerabstinens när jag slutade med kolhydraterna, så det återstår att se hur jag reagerar denna gång.

Hade tänkt att gå ut med Astor till Eskil och Chris men lilla bus verkar väldigt trött idag. Han har sovit flera timmar nu.
Jaja... Jag får väl ta en till kopp kaffe istället då... med grädde! :)

75kg.

Varje gång vår tvättmaskin har tvättat färdigt en maskin piper den tre ggr i rad varje minut i nått som känns som en evighet. Just nu hör den det... väldigt jobbigt.
Så småningom slutar den och pipa eller så får man gå dit och öppna luckan/ stänga av. Men det är sällan vi orkar göra det, så då sitter man här och lyssnar på det där förbannade pipandet.
Är man lat så kan man lika gärna va det riktigt ordentligt. ;)

Idag åkte vi ner till BVC med båda barnen och fick dom mätt och vägda.
Och dom fick OK stämpel i rumpan båda två. Dom växer som dom ska min pojkar.
Efter det åkte vi till K-rauta och köpte en burk med målarfärg. Nu ska stolarna som jag fyndade med grannen på loppis bli vita. Sen ska jag klä om sitsarna - helst även på stolarna i köket. En av köksstolarna har klädseln spruckit på.

Just nu sover Eskil och Chris.
Astor är vaken och ligger i sitt babygym.
På morgnarna och dagarna är han glad och pigg och lugn som en filbunke. Men sen mot eftermiddagen brukar han bli mer och mer missnöjd och sen på kvällen är han jättearg och kinkig. Det är ganska jobbigt faktiskt. Jag hoppas det snart går över.

Nu har Sara slutat skolan och är ute på lekplatsen med en hel bunt klasskamrater.
Sofia är på klassresa i Donsö och kommer hem imorgon.
Jag är sugen på kaffe. Ska gå och fixa lite tror jag... Hej!

Astor är väldigt lik mej när jag var liten.
Kusligt lik ibland!

Astor får en ny frilla varenda gång han badar.
Det är liksom nästan spännande att vänta och se tills det torkat för att se hu han ska se ut denna gång.
Sist såg han ut så här:

I tre sekunder hade jag en halsduk på huvet, tog ett kort och la ut det på min blogg.
Tanken var att upplysa om och stötta islamiska kvinnor som utsätts för hot, våld, rasism och misshandel bara för att de har en sjal på huvet.
Genast fick jag en kommentar.
Jag var självgod, motbjudande och en pajas som poserade så och inte tänkte på alla som utsätts för våld för att de vägrade ha slöja.
Hon/ han som lämnade kommentaren upplyste mej om att det finns människor som flyr för sina liv för att de vägrar ha hijab.
Tänk alla dom som bär slöja hela dagarna, vad de utsätts för. Så mycket förakt och okunnighet!

Jag vet att det finns människor som flyr på grund av det och många andra saker. Det är hemskt och tragiskt och jag vill verkligen inte posera med med slöja för att stötta förtryck.
Men hijabuppropet handlade inte om kvinnor som inte vill ha slöja utan om dom som vill, för tro det eller ej, men det finns kvinnor som vill. Det finns kvinnor - och män - som är stolta över att vara muslimer.
Och vet du vad - det allra viktigaste till alla trångsynta: Dom allra flesta muslimer är långt ifrån fanatiska och förtryckande. Dom allra flesta muslimerna är som du och jag, som vill leva i lugn och ro, gå till jobbet, komma hem, laga mat, sen kanske ta en promenad utan att riskera att bli överfallen och få huvet dunkat mot en bil, bara för att de har en huvudbonad.

Det ena utesluter inte det andra, vi måste ge stöd åt båda.

Media skriver oftast bara om förtrycket, krig i Guds namn, kvinnohat och hedersrelaterat våld när de skriver om islam. Det är så synd för hur många muslimer finns inte i hela världen? Tror man verkligen fortfarande att alla dessa människor är onda som förtrycker kvinnor med slöja? Har vi inte kommit längre än så?
Ingen skriver om Ahmed som låser sin lilla kiosk på kvällen, tar på sej sin gubbkeps och plockar en bukett blommor till sin fru på vägen, sen kommer hem och ställer sej vid spisen och lagar henne lite mat.
Nej, det är tråkigt att läsa om honom.
Däremot hade det varit mer intressant om han hade haft frugan inlåst hela dagen och hon inte fick gå ut.

Nu har jag skrivit färdigt om detta.
Min blogg brukar inte handla om sånt här, utan helt enkelt bara om min vardag som är lika vanlig som Ahmeds här ovan.
Nästa inlägg kommer handla om bebisar, utelek och vad vi handlade på Ica. Välkommen tillbaka att läsa!

Sluta döma folk.

Från Aftonbladet:
"I fredags angreps en gravid kvinna i Stockholmsförorten Farsta. Hon fick sin slöja, hijab, avsliten och gärningsmannen dunkade hennes huvud i en bil så hon svimmade"

Normalt? Vilken jävla idiot. Blir så förbannad.
Kan man inte låta människor bara få göra och vara som dom vill?!

Fortsättning:
"I går uppmanade flera debattörer på Aftonbladet debatt alla "...medsystrar i Sverige – religiösa som icke-religiösa" att idag ta på sig slöja i solidaritet med de muslimska kvinnor som dagligen råkar ut för det islamofoba hatet."

Så det gjorde jag.
La ut en bild på instagram med hashtagen: hijabuppropet och Facebook och responsen var enorm! Många gillade min bild och jag fick flera kommentarer.

Över två tusen människor hade lagt ut bilder på sej själv med sjal på huvudet.

Stoppa rasism nu.

På vägen hem från Östersund stannade vi många gånger... så jag minns inte riktigt var det var vi stannade just här där jag fick syn på "Dollarstore".
Det är som ett mini-Ullared ungefär.
Vi har inte den affären här i Göteborg men min mamma brukar fynda i den affären i Gällivare.
Följer också en blogg och hon har ibland lagt ut bilder på fina fynd som hon köpt på Dollarstore.

Å, jag bara måste in där kände jag och svängde in.
Fyndade lite bra att ha saker och hade säkert kunnat fynda bra mycket mer om jag inte hade haft sån tidspress.
Hittade en duk som jag ska ha på matsalsbordet i vardagsrummet, två snutefiltar till Astor, hårsnoddar till mej och en liten temos som vi kan ha varmt vatten i till Eskils välling när vi är på vift.

En bunt med tjugo hårsnoddar kostade tio kronor, snuttefiltarna och termosen kostade 30kr st och duken var dyrast som kostade hela 50 spänn.
Jag fick inte fynda på några loppisar denna gång så tur jag fick gå in där! :)

Igår, lite innan tolv var vi hemma i lilla huset igen.
Vi åkte 12 timmar för att vara 24 timmar hos Chris bror och sen 12 timmar tillbaka! :D
Vi ville inte bilsemestra detta året för vi kände att Astor var för liten och det kanske han var då, men nu gick det bra.
Det blir lite fler stopp med små barn men det gör ju ingenting.
Jag älskar att ta bilen och åka iväg. Helst ska man ha mycket tid och kunna stanna för att gå på loppisar och sevärdheter.
Det enda som var negativt var att jag blev sjuk och nu är även Eskil smittad av denna förkylning.
Eskil vaknade sju imorse och var ledsen. Trött var han också för han sov inte så bra i bilen. Det är väl svårt att sova upprätt och sen vara förkyld också. Men han är tålig och extremt snäll lilla Eskil killen. Tapper som en riddare orkade han hela vägen hem utan att bli ledsen.
När han vaknade vid sju så frågade jag om han ville ha välling och det ville han, så då fick han det och så somnade han om.
Nu ligger han fortfarande i sängen, vet inte om han sover men han ligger kvar i alla fall. Han verkar väldigt trött.
Astor leker i sitt babygym. Han var glad och pigg som en lärka när han vaknade och skrattade och gurglade på som värsta gladisen. Han är frisk nu och jag med så det är ingen långvarig förkylning. Skönt det.

Vi behövde verkligen komma iväg både jag och Chris, bryta lite den vanliga vardagslunken och göra nått annat.
Chris har varit hemma alldeles för länge.
Han är ingen hemma-människa utan behöver jobba för att må bra. Jag med. Jag mår inte heller bra av att bara gå hemma. Det tråkiga är att folk fortfarande år 2013 blir helt för förvånade när man som kvinna inte trivs med att gå hemma varje dag och baka bullar och läsa sagor. Men att en man klättrar på väggarna efter elva veckor, det är mer än självklart.
Däremot skulle jag vilja jobba mindre, bara några dagar i veckan så mina barn inte behöver vara på en förskola från tidig morgon till sena kvällen hela veckorna.

Det var nog skönt för oss båda att få veta att det går bra att resa med barnen och att vi inte är låsta fast här hemma.
Vi hade världens mysigaste snabbresa i alla fall. Det var värt det tusen gånger om. Chris var bara tvungen att komma dit. Vilken syskonkärlek. Har nog aldrig träffat nån som tycker om sina syskon så mycket som Chris, har i alla fall inte upplevt det på så nära håll förut.

På lördagen hade Mikael fest. Vi blev bjudna på så himla god mat och hade det trevligt.
Chris har alla bilder på sin telefon och han jobbar idag så jag får lägga ut bilder på det ikväll.
När vi åkte hem skickade dom med oss massa leksaker och kläder till Eskil! Helt otroligt, dom är så omtänksamma och snälla.
Nu har Eskil vaknat och han är helt lyrisk över den jättestora brandbilen som han fick av sin kusin. Mikael och Maria har två barn. Erik och Filip.
Filip är yngst och han tog hand om Eskil hela tiden och lekte med honom. Så gullig.

Nu ska jag dricka kaffe.
Få se hur dagen blir här... Nu är klockan elva och Eskil har varit vaken max en halvtimme.
I vanliga fall brukar han sova middag vid tolv ungefär men det lär han ju inte göra idag.
Astor däremot verkar trött nu.

Ha det fint!
Lägger ut mer bilder ikväll!

Lilla bus är sjuk. Inatt hade han det inte alls roligt.
Hela kvällen ville han bara vara hos mej och vaknade så fort jag la ner honom.
Han har hosta och hade lite feber i natt.
Nu är han vaken i alla fall och ler och är glad. Han verkar inte så varm heller som i natt.

Typiskt när vi hade tänkt att åka ut på äventyr och komma i väg nån stans.
Chris blev ju ledig hela veckan så då tänkte vi passa på att göra nått.
Ja ja, kanske imorgon?

Nu verkar det som att lilla bebben har somnat här hos mej igen...
Ska försöka lägga honom i sängen.

Dom sista tre gångerna har vår bröllopsdag kommit lite i skymundan.
För två år sedan skulle vi in och föda Eskil dagen efter så då hade vi inte direkt nån ro att fira bröllopsdag.
Förra året var vi på väg hem från Stockholm på vår bröllopsdag och när vi kom hem sent på kvällen orkade vi inte fira. Dagen efter var det värsta storstädningen, packa upp allt vi haft med oss i Stockholm och förbereda ett års kalas som gällde och sen dagen efter det var det Chris kusins bröllop.

I år var det en liten Astor som kommit till oss så det blev inte så mycket "firande" det här året heller. Dessutom firade vi Eskils födelsedag på vår bröllopsdag eftersom vi firade Chris farbrors 60 års dag på hans riktiga födelsedag.

När barnen är lite större vill jag åka iväg till nått fint hotell i en annan stad, mysa med bara min man, gå hand i hand på en strand och äta gott på restaurang. Sen sova i ett fint rum och dricka champagne.

Men jag fick en jättefin bukett med blommor av min fina make och ett smycke att gänga i mitt Thomas Sabo - armband.
Det blev en Amor med pil och båge.
Jätte fin!

Tack bästa maken. Love you forever!

...nya möjligheter.

Idag vaknade jag och Astor halv elva - han sov bra hela natten ända sedan halv nio i går kväll. Var nog väldigt trött efter flera dagar med konstig sömn. Blir inte riktigt samma ro när man har en till att ta hand om som kräver sitt.

Igår kväll åkte jag och min syster och hälsade på min bror som fått en lägenhet i Stärtered och det visade sej att han bodde i exakt samma lägenhet som jag bodde i när jag flyttade hemifrån! :D E inte det skumt?!

Nu har Eskil vaknat från sin middagslur, Chris slipar på golvet och lilla bus har förhoppningsvis somnat... Ska genast gå o kika på det.

...enligt Eskil.
Pappa var här när han vaknade och mamma med och "bäbina" - bäbisen.
Efter frukost gick vi ut och lekte och sen åkte vi ner till Blomsterlandet.
Nu sover både Eskil och Astor.
Jag och Chris får massa barnfri tid och den har jag spenderat på att spela Candy Crush och dricka kaffe, tjöta med grannen och blogga.
Chris har suttit vid sin dator och lyssnat på musik. Gött e livet idag.

Eftersom jag då skrivit godmorgon, middag och mellanmål måste jag ju innan jag sover även skriva ett god natt?
Så - god natt!
Trött igen. Drog iväg till min väninna i Öjersjö på en kvällskopp kaffe. Stannade bara en timme och sen var det dags att åka hem och säga hej till pappa innan det var dags för sova.

Deras hus är så himla fint! Det vill jag gärna ha. Gratis tack. :)

Och hennes pojkar är så gulliga. Hennes yngsta son är också så förtjust i små barn och han är himla gullig mot Eskil. Tar hand om honom och visar honom hans leksaker. Så gulligt. :)

 

Dom har skaffat sej en jättesöt hund också. Som en stor pälsboll.

 

Jahapp.
Då sitter jag här och käkar godis och dricker kaffe istället för att sova... :-/
Men det e ju så himla gött att få lite barnfri tid! Igår blev det inget med det.
När Astor väl hade somnat efter att han skrikit så vaknade han efter en stund igen. Och då var jag då himla trött så jag kände att det är skit samma, kan lika gärna gå och lägga mej.
Låg i sängen och surfade i 45 min istället innan jag också sov.

Ska göra detsamma nu. Surfa lite och sitta här och smutta på min kopp kaffe.
Hej igen!

Då var det dax för lite middagsvila.
Eskil sover och nu även Astor. Bara jag kvar... Ska passa på, annars blir jag så trött sen på kvällen.
Ska bli skönt att ha Chris hemma igen i två dagar. Inte för att det är jobbigt att va själv - mest tråkigt och jag gillar min mans sällskap! Tur va? ;)
Han har inga humana arbetstider heller. 7-19 är liksom hela dagen. Han är borta långt innan man vaknar och kommer hem och lägger sej i princip.

Vi tog en morgonpromenad jag och mina killar och sen lekte vi med dom andra kidsen på gården.
Eskil hoppade i varenda vattenpöl han hittade. Sen fick jag lirka med honom in. Han har vid det här laget räknat ut att det betyder sova när man ska gå in vid lunch.
Men bara därför så lät jag honom va vaken en stund och så åt vi macka och blåste såpbubblor på balkongen. Det ska ju inte förknippas med tråkigheter att gå in, även om han sen tycker att det e jättegött att få gå vila med välling. Men det är väl ändå roligare att springa ute i vattenpölarna än att gå och vila kan jag tro... Och blogga tydligen...? Så då får jag lägga bort den här fånen och vila mej en stund!
Hej hopp.

I går kväll var jag trött. Det gick bra ända tills Chris kom hem - då blev både Eskil och Astor jätteledsna/ arga och Astor skrek hur länge som helst.
Jag borde ha struntat i att laga mat då men jag hade liksom redan börjat så det kändes lite waste att inte göra färdigt det.
Eskil var nog mer arg på Chris för att han inte hade varit hemma.
Han tycker att det är lite konstigt att pappa inte är här.
Han vill gärna att bäbisen ska vakna direkt på morgonen också, men det tycker inte jag. Jag tycker det är bättre att Astor får sova ut tills han vaknar själv men Eskil har väldigt svårt för det och vill gå in till honom hela tiden.
När han sen väl vaknar är det lite jobbigt när jag matar eller håller lillebror. Lite sotis blir han samtidigt som han verkar tycka om Astor väldigt mycket.
Han kramar gärna Astor ofta och vill ligga bredvid honom i babygymmet.

Idag bjöd Eskil inte på nån sovmorgon. Kl halv sju var det bara att hoppa upp och se glad ut.
Fast jag var glad på riktigt. Skrattade så jag grät när jag såg bilden som jag gjorde i en app på Chris. Han ser så jäkla rolig ut på den! :D
Det blev så konstigt för jag satte mustasch på honom och när jag sen sparade bilden så blev mustaschen jätteliten. Stämpeln som det står "I love you" på uppe i hörnet med men inte munnen eller dom andra hjärtanen...?

Nä nu e det dags att gå ut tror jag. Eskil börjar bli rastlös.
Ha det allra bäst!

Första dagen är då här, när man officiellt börjar sin "riktiga" mammaledighet känns det som. Det är nu man ska rodda fyra ungar helt själv när gubben jobbar.
Hur går det och hur känns det?
Det går hur bra som helst, vilket jag visste att det skulle göra. Man tar ju hand om fem gånger fler barn helt själv på sitt jobb och jag har gjort det i tjugo år (Oh my fucking God säger jag bara!) så man borde ju kunna det vid det här laget.
Och om jag hade trott att jag INTE skulle klara det så skulle jag kanske inte ha skaffat fler barn.

Hur det känns är däremot en annan sak. Jag har varit hemma i ett halvår nu och känner mej redan rätt mätt på det. I och för sig var jag sjuk och kunde inte ta mej nån stans men tanken på att jag ska vara hemma ett helt år till känns ganska överväldigande.
När jag var mammaledig med Eskil jobbade jag ju lite vid sidan av och höll utbildning varje måndag. Sen började jag vikariera på olika förskolor när Chris hade lediga dagar.
Den här gången kommer jag inte kunna göra det (varför tar vi en annan gång längre fram) så därför känns ett år väldigt långt.

Nu har jag lagt Eskil så han får sova middag, han sover inte än dock.
Han startade dagen med att ge mej sovmorgon till kvart över nio. Synd att lilla bus var vaken så många gånger på natten och vaknade typ halv åtta och ville prata och leka. Sen somnade han lagom ungefär kl nio.
Men jag och Eskil fick en liten stund för oss själv då så det gjorde inget.
Astor e inte så sugen på att sova nu för han somnade i vagnen när vi var ute och lekte. Efter frukost drog vi ut till lekparken och sen tog vi en "nad" - promenad.
Men det är i alla fall lugnt och tyst. Sofia är nere hos sej och Sara är hos sin pappa.

Efter att Eskil har vaknat så ska vi hitta på nått igen. Det kanske blir en till "nad".
Jahapp. Nu verkar det som att lilla bus kanske vill sova en stund i alla fall. Det är tyst inne hos Eskil också så jag kanske ska passa på att sussa lite jag med. Blev ju som sagt lite hackig sömn i natt.

Ha det bra!

Igår avslutade vi dagen med att se på filmen som vi inte ens skulle hyra.
Min granne ville nämligen se Torka aldrig tårar, så jag hyrde om den. Chris ville se Django Unchained, en film av Quentin Tarantino så den hyrde jag som andra film. Då återstod att hitta film nummer tre så vi kunde ha filmerna i en vecka.
Jag hade tagit med mej Eskil och han sprang som en illbatting åt alla håll och sen fick han syn på godiset: Ooooh! Och efter det "pipsarna" (chips).
Såg en film på hyllan med Dustin Hoffman i rullstol. Haffade den och såg att det var ju inte alls Dustin. Detta var en fransk film som hette "En oväntad vänskap". Äh, skit samma, vi tar den, nu får jag fånga Eskil tänkte jag och så åkte vi hem.
Chris såg Django men jag lät bli, jag gillar inte Tarantino. Hans filmer är oftast bara en orgie av våldsamheter och så är dom också helt överdrivna och orealistiska. Chris älskade filmen och tyckte såklart att den var helt fantastisk.
En oväntad vänskap blev liggandes och så tänkte vi igår att nu får vi se den innan den aka lämnas tillbaka och Chris jobbar ju helgen nu också.

Filmen var så himla bra!
Den var baserad på en verklig historia och jag gillade den jättemycket.
Blev riktigt överraskad. Rekommenderar den!

Snart kommer jag att börja äta LCHF kost igen.
Jag behöver bara förbereda mej mentalt först och sen kör jag.
Den här gången kommer jag att inte köra så himla superstrikt som jag gjorde förra gången, delvis för att jag ammar och delvis för att jag inte känner att jag har så bråttom den här gången som förra.
Just nu väger jag 75 kg så jag har femton kilo att gå ner. Förra gången hade jag sex-sju kilo.

Jag har fått köpa en helt ny garderob. Beställde kläder för fem tusen för jag kom inte i några kläder över huvud taget - inte ens i mina största klädesplagg och inte heller mina trosor.
Jag är tung som en elefant, det är utmattande att röra sej.
Jag har ingen kondition kvar för jag har ju suttit i soffan eller legat i sängen i princip hela graviditeten på grund av mina krämpor.
Magmusklerna är i princip förintade. Jag kommer nästan inte upp ur sängen och vid minsta ansträngning får jag världens träningsvärk.

LCHF passar mej bra. Jag mår så mycket bättre när jag äter det. Man slipper gå hungrig och tänka på mat och va sugen på allt möjligt hela tiden. Man slipper sockertoppar och sockerfall. Huden, naglarna och håret blir mycket finare och jag får sån sjuk energi och kick på livet.

Så... det är dags att ta tag i hälsan och vikten...

Bilden är lånad av kusin Sanna

Älska

Igår var jag iväg och träffade en kompis och fikade i det fina cafét i Sävedalen.
Efter det åkte jag hem och la mej med Astor. Var jättetrött efter allt fläng i flera dagar.
Idag gör vi ingenting. En ta igen sej dag är behövligt.
Nu har vi lagt Eskil och Astor sover sen en timme tillbax. Jag la mej bredvid honom. Ska vila mej lite.
Får se om vi hittar på nått i eftermiddag eller om det bara blir slappande hemma.

Idag har vi firat med släkt och vänner.
Syster Heidi kom en timme tidigare och fixade frosting till sina cupcakes som hon hade bakat.
Jag gjorde två tårtor och vi har bullar och kakor så det räcker och blir över i en vecka minst!
Lilla bus var arg som ett bi såklart nu på kvällen eftersom han inte fått sova så mycket under dagen och Eskil var helt slut redan vid sex när dom sista gästerna gick.
Nu sover pojkarna och vi vuxna är helt slut! Pust! Ser ut som hej kom och hjälp mej här men det tar vi imorgon!

Tack till alla som kom och för alla fina presenter! :)

God kväll!

Idag har jag och min fina gubbe varit gifta i fem år.
Grattis till dej och mej.
Tiden går fort när man har roligt och när det går fort behöver man bra skor att springa i eller? Därför fick han coverse skor av mej. :)

Vår bröllopsdag ska vi fira med att ha kalas för Eskil som fyller år imorgon men då ska vi på 60 års fest så vi firar Eskil en dag tidigare.
Ikväll har vi slagit in paket till Eskil.
Fyra blev det. Massa brio järnväg, tåg mm. Ska bli roligt imorgon när han får öppna paket! :)

Igår var lilla bus arg igen på kvällen och ville inte somna. Men det tog inte lika lång tid som det har gjort andra gånger att få honom att komma till ro. Jag har lärt mej nu hur han funkar lite tror jag.
Han är som en radar - så fort man själv behöver lite ensamtid, om man är trött, uttråkad eller arg så känner han det direkt. Då protesterar han hej vilt tills man tvingas att ge honom hundra procent fokus. :)
Han behöver också mycket sömn och blir lätt störd och väckt så han är inte det lättaste barnet. Eskil var och är fortfarande himla lätt. Det e bara att lägga honom i sängen, ge honom en napp, säga godnatt och gå ut. Så var han redan som bäbis. Det var himla lätt och han stördes inte så mycket av ljud och av att man rörde sej i rummet.
Tänk vad barn är olika ändå...

Igår handlade vi skåpet fullt med kakor och tårtbotten mm. Eskil fyller två år på lördag. Imorgon har vi vår bröllopsdag. Då har vi varit gifta i fem år. Oj. Tiden går fort när man har roligt! :)
Så idag blir det tårtbakning och städning. :)

Igår kväll såg vi "Torka aldrig tårar utan handskar". Den var bra, hemsk och sorglig. Väldigt gripande film, ett slags tidsdokument hur tragiskt och fruktansvärt homosexuella människor och aidssjuka personer blev behandlade förut. Jag kan inte låta bli att tänka på att mycket inte är förändrat, möjligtvis vården. Nu torkar man tårar utan handskar och man rullar kanske inte in människor som dött i aids i svarta plastsäckar och skriver "smittorisk" på.
Men fortfarande är det mycket som är tabu och föräldrar mörklägger nog fortfarande att deras barn har hiv eller att de är homosexuella.
En tänkvärd, bra film. Jag säger som kusin Sanna: Alla borde se den.