kattitingeling

Igår var lilla bus arg igen på kvällen och ville inte somna. Men det tog inte lika lång tid som det har gjort andra gånger att få honom att komma till ro. Jag har lärt mej nu hur han funkar lite tror jag.
Han är som en radar - så fort man själv behöver lite ensamtid, om man är trött, uttråkad eller arg så känner han det direkt. Då protesterar han hej vilt tills man tvingas att ge honom hundra procent fokus. :)
Han behöver också mycket sömn och blir lätt störd och väckt så han är inte det lättaste barnet. Eskil var och är fortfarande himla lätt. Det e bara att lägga honom i sängen, ge honom en napp, säga godnatt och gå ut. Så var han redan som bäbis. Det var himla lätt och han stördes inte så mycket av ljud och av att man rörde sej i rummet.
Tänk vad barn är olika ändå...

Igår handlade vi skåpet fullt med kakor och tårtbotten mm. Eskil fyller två år på lördag. Imorgon har vi vår bröllopsdag. Då har vi varit gifta i fem år. Oj. Tiden går fort när man har roligt! :)
Så idag blir det tårtbakning och städning. :)

Igår kväll såg vi "Torka aldrig tårar utan handskar". Den var bra, hemsk och sorglig. Väldigt gripande film, ett slags tidsdokument hur tragiskt och fruktansvärt homosexuella människor och aidssjuka personer blev behandlade förut. Jag kan inte låta bli att tänka på att mycket inte är förändrat, möjligtvis vården. Nu torkar man tårar utan handskar och man rullar kanske inte in människor som dött i aids i svarta plastsäckar och skriver "smittorisk" på.
Men fortfarande är det mycket som är tabu och föräldrar mörklägger nog fortfarande att deras barn har hiv eller att de är homosexuella.
En tänkvärd, bra film. Jag säger som kusin Sanna: Alla borde se den.