kattitingeling

För två och ett halvt år sedan gick jag min första fransutbildning och ett och ett halvt år efter det öppnade jag min salong. Nu ett år efter det igen ska jag öppna salong nummer två.

Många säger att det gått fort.

Jag tycker att det har gått segt som bara den!

Jag är en person som agerar. Jag är en doer. Och när jag blir hindrar i mitt "doande" så tycker jag att det gå långsamt.

Men för andra går det kanske snabbt?

Har fått önskemål om att dela med mig om hur jag gör så här kommer en hel roman med tips, idéer och tillvägagångssätt:

Så här gör och tänker jag, det kanske hjälper någon, kanske inte? Om inte så gör det ingenting för det hjälper mig själv åtminstone, att skriva ner mina tankar. Då blir allting än mer tydligt och jag blir mer fokuserad.

Så det kan bli mitt första tips: 

1. Skriv ner dina tankar. Då blir allting mer tydligt och du kan bena ut känslorna. När du sätter ord på allting får du ihop det bättre. Det är som ett pussel. När det inte är nedskrivet så är det massa bitar som är över allt. När du har skrivit ner det är pusslet lagt och du ser helheten.

2. Vicualicera. Har du inte gjort en målbild ännu så gör det för Guds skull!

Hur?

Tänk på vad du vill uppnå. Tex. Nytt jobb. Gå ut på Google bilder och sök på "nytt jobb". Välj den bilden som tilltalar dej bäst och spara bilden.

Tänk sedan på nästa sak, tex. Nytt kök. Gå ut på Google bild och spara bilden som tilltalar dig bäst osv.

När du fått ihop dina bilder infogar du dom i ett Word-dokument och skriver ut bilden eller skriver ut bilderna och klistrar på ett papper.

Jag har min vicionsbild på telefonen som skärmsläckare. På det sättet ser jag den varje dag. 

Min vicionsbild har jag skapat i en app som heter "piccollage".

Nu ska jag försöka mej på detta med att blogga igen. Bloggade tio år med blogg.se men sedan ändrade dom appen så det inte gick att blogga. Den var verkligen helt sjukt dålig! Den sägs vara uppdaterad och förbättrad. Låt oss hoppas så man kan börja blogga igen.

Kommer dock inte att skriva så ofta då mitt jobb med min salong och snart två salonger tar väldigt mycket tid men i alla fall nån gång i veckan ska man nog hinna med.

Nu ska jag skriva ett långt inlägg om framgång.

Jag ska skriva om hur jag har upplevt det och vad det kan innebära att vara det. 

För tydligen är jag framgångsrik. I alla fall tycker visa det. 

Det är ett ord och en tanke som för mig kommer att ta tid att smälta.

Kommer ihåg första gången någon sa till mig att jag är framgångsrik. Jag blev helt ställd. Va? Menar hon mig?

För jag är fortfarande bara jag, jag känner mej precis lika dan som jag gjorde innan jag blev "framgångsrik".

För mig har det inte inneburit någon större förändring, däremot har jag märkt att ibland ser andra på mig med nya ögon och det kan kännas väldigt konstigt och olustigt.

Plötsligt vill också folk ha något av dej. Om det inte är pengar så kan det vara tjänster, nått annat som typ se vad det är jag gör för att lyckas eller så vill dom bara vara i din närhet endast för att du är framgångsrik.

Allt det här är helt okej för mej. Jag tror innerligt att en del av hemligheten med att bli framgångsrik är att ge. Ju mer du ger desto mer får du tillbaka. Däremot ska du aldrig låta någon trampa på dej, ta dej för givet eller utnyttja dig. Men var generös så får du generositet tillbaka.

Ibland känns det som man bara ger och ger och jobbar gratis men summan av kardemumman blir dock i slutändan att du vinner på det. 

Bara fortsätt bygg. Se endast på nästa steg - inte alla tio nästa steg utan endast på det närmaste och bara gå framåt ett litet steg i taget. Om du ser för långt bort blir det för stort, se endast på nästa jobb, nästa dag och inte längre än det.

Så och så och du kommer snart få skörda. 

Det finns också mindre roliga saker som händer när du börjar bli framgångsrik.

Det är inte alla som gläds med dig. Alla vill inte hjälpa dig även om du hjälper dom och alla vill inte alls vara i din närhet. 

Mycket vill också ha mer. Du ger och ger men det är aldrig nog. När du tillslut slutar att ge så blir de bittra och vänder sig mot dig. Eller så försöker de lura dig.

Du kanske också upptäcker att det finns människor i din närhet som du trodde du stod nära men när du inte är där så talar dom illa om dej.

Avundsjukans ansikte är inte vackert.

Eller som en kund sa till mig: "Avundsjukans fula tryne vill man inte hångla med". Nä, det vill man verkligen inte!

Den slog ner som ett knivhugg i ryggen och när jag precis höll på att resa mej kom nästa och sen nästa igen. 

Jag kommer inte gå in på några detaljer eller specifika händelser. Jag kommer aldrig hänga ut någon. Men om dom det handlat om skulle råka läsa det här så vet dom mycket väl om att det handlar om dom.

Det har tagit hårt och jag vågar erkänna det. Och det är min styrka att jag vågar. 

Jag har fått många råd om att inte visa att jag blev påverkad för då skulle dom bara få mer makt och gotta sej men jag tänker inte bli som dem.

En av mina stora styrkor och en del av varför jag har blivit framgångsrik är att jag har förblivit mänsklig och vägrat bli hård och kall och cynisk. 

Jag blir väldigt ledsen men min andra styrka är att jag reser mig också otroligt snabbt och när någon försöker hålla mig tillbaka springer jag bara ännu snabbare framåt.

I stunden kanske det inte är så roligt att bli huggen i ryggen men det är egentligen en gåva för mig - för det gör att jag kommer ännu längre mycket snabbare. Det blir mitt bränsle.

Min tredje styrka är att alltid fokusera på det som är bra. Folk får köra sitt fulspel och tro att de ska lyckas på det sättet, inga problem, kör hårt. Det jag gör är att jag vägrar ge det någon energi överhuvudtaget. Jag tar bort dem från min närhet och från mina flöden på nätet så jag inte bli störd utav det.

Jag kan inte ha det i min närhet, jag måste bara ha bra människor och omständigheter runtomkring mig. Allt som ger mig dålig energi  skalar jag helt enkelt bort direkt så jag inte ser det.

Jag är inte arg på det som har hänt, jag är inte  heller ledsen. Jag ger det ingen energi bara utan tittar bara på alla mina framsteg och allt det som är positivt i min omgivning.

Att nå framgång är inte någon quickfix. Det är ett nötande, ett envetet litet steg framåt varje dag, dag efter dag. Jag fortsätter gå mina steg framåt, ett steg i taget, med skygglappar och håller inte på och snegglar åt sidorna på alla andra. Jag simmar min egna längd och de som simmar bredvid ser jag inte ens.

Jag tror att du tappar fart om du börjar snegla på alla andra. Sluta jämföra. Sluta tävla. Sluta att tycka att du är så himla mycket bättre än alla andra för du blir inte framgångsrik på det sättet. Du kan bara bli framgångsrik om du tävlar med dig själv och ingen annan.

Så... dax att börja tävla mot sej själv och ingen annan.

Klara färdiga gå!

Tack för mej och tack för att du läste! ❤️