Hur går det?
Första dagen är då här, när man officiellt börjar sin "riktiga" mammaledighet känns det som. Det är nu man ska rodda fyra ungar helt själv när gubben jobbar.
Hur går det och hur känns det?
Det går hur bra som helst, vilket jag visste att det skulle göra. Man tar ju hand om fem gånger fler barn helt själv på sitt jobb och jag har gjort det i tjugo år (Oh my fucking God säger jag bara!) så man borde ju kunna det vid det här laget.
Och om jag hade trott att jag INTE skulle klara det så skulle jag kanske inte ha skaffat fler barn.
Hur det känns är däremot en annan sak. Jag har varit hemma i ett halvår nu och känner mej redan rätt mätt på det. I och för sig var jag sjuk och kunde inte ta mej nån stans men tanken på att jag ska vara hemma ett helt år till känns ganska överväldigande.
När jag var mammaledig med Eskil jobbade jag ju lite vid sidan av och höll utbildning varje måndag. Sen började jag vikariera på olika förskolor när Chris hade lediga dagar.
Den här gången kommer jag inte kunna göra det (varför tar vi en annan gång längre fram) så därför känns ett år väldigt långt.
Nu har jag lagt Eskil så han får sova middag, han sover inte än dock.
Han startade dagen med att ge mej sovmorgon till kvart över nio. Synd att lilla bus var vaken så många gånger på natten och vaknade typ halv åtta och ville prata och leka. Sen somnade han lagom ungefär kl nio.
Men jag och Eskil fick en liten stund för oss själv då så det gjorde inget.
Astor e inte så sugen på att sova nu för han somnade i vagnen när vi var ute och lekte. Efter frukost drog vi ut till lekparken och sen tog vi en "nad" - promenad.
Men det är i alla fall lugnt och tyst. Sofia är nere hos sej och Sara är hos sin pappa.
Efter att Eskil har vaknat så ska vi hitta på nått igen. Det kanske blir en till "nad".
Jahapp. Nu verkar det som att lilla bus kanske vill sova en stund i alla fall. Det är tyst inne hos Eskil också så jag kanske ska passa på att sussa lite jag med. Blev ju som sagt lite hackig sömn i natt.
Ha det bra!
