Beskedet
Ja, då har vi fått ett besked. Skönt det i alla fall så man vet.
Så här skrev jag den tolfte november. Det var då vi fick veta:
Men grattis till mej då! :(
Så jäkla typiskt! När man känner att livet börjar ordna sej, allt går åt det håll som man önskar och det känns så där lätt och skönt i sitt liv så dras mattan bort under fötterna på en.
Varför ska det alltid vara så?
Kan det inte bara vara lugn och skönt och helt plant nån gång? Nej det ska vara upp och ner som en jäkla bergodalbana för evigt.
Grattis till mej då. Jag fyller år i morgon och igår fick jag världens sämsta födelsedagspresent.
Omorganisation på Chris jobb.
Bara sådär, från ingenstans släpptes bomben och alla på hela företaget skakas och är chockade.
Det innebär att det inte alls blir nått med Chris nya jobb som han fick, hela den avdelningen ersätts med annat och chefer och anställda flyttas hit och dit.
Det innebär också att det inte blir nått med hans löneförhöjning och han blir inte tjänsteman som det var sagt.
Grattis till mej på min 39 års dag.
Så kul har vi haft det ända till nu, idag.
Chris visste inte var han skulle hamna alls, om han skulle få gå ner i lön istället för upp, om han skulle få gå tillbaka till skiftarbete och jobba tolvtimmarsdagar eller vara kvar där han är.
Men han får vara kvar. Han får jobba vanlig kontorstid med flex men nån högre lön får han inte.
Så bra och dåliga nyheter men ändå skönt att få ett besked.
Kommentarer
Postat av: Therese
Skönt att han iaf har ett jobb. Vad jobbar han som?
Svar:
kattitingeling
Trackback