kattitingeling

Idag hade vi utvecklingssamtal med Sofias lärare och det visade sej att Sofia hade bättrat sej i skolan och förbättrat sina betyg i flera ämnen!

Jag blir så himla glad och stolt - och lättad!

Den här terminen har jag lagt väldigt mycket fokus och energi på att försöka nå fram till henne och få henne att förstå allvaret med att åtminstone få ett godkänt betyg i alla ämnena. Sen behöver det inte vara toppbetyg men bara det inte är underkänt!

Vi har pratat mycket om vad det är som är svårt och orsaken till varför hon inte orkar engagera sej.

Till slut klämde hon fram att det handlar om en rädsla för att misslyckas.

När jag väl kommit så långt och fått klarhet på orsaken så började jag med att försöka bygga upp hennes självkänsla mer och uppmuntra minsta framsteg, samt ha en mailkontakt med hennes lärare.

Det verkar... Eller det mer än verkar, hon har uppenbarligen engagerat sej mer och ansträngt sej!

I engelskan, svenskan och bild hade hon förra året C betyg och nu ligger hon på B i dom ämnena och om hon anstränger sej lite till får hon A! (?) 

Flera andra ämnen hade hon också höjt sej i och dom allra flesta lärarna var överrens om att hon var mer engagerad på lektionerna.

Jag och Fia har också kommit närmare varandra.

Förut har hon inte velat prata alls med någon i princip men nu känns det som att hon öppnar sej för mej och vågar vädra sina känslor.

Jag vet vad mycket beror på men det skriver jag inte om här, mer än att hon det sista året har börjat må bättre.

Nu är hon mer glad, lekfull och tillfreds.

Jag har känt mej som världens sämsta mamma som inte har kunnat få mitt barn att lyssna, men det är så svårt när andra faktorer påverkar som man själv inte kan styra även om man känner att det som händer är så fel.

Svårt att skriva om det när man inte kan tala klarspråk.

Hur som helst så känns det som att en liten del av lilla Fia-bus är tillbaka, hon den lilla prutten som skuttade fram på alla fyra och sa att hon var en hund. Hon sa också att vi hade två jättestora hundar hemma till sina fröknar på dagis när vi inte alls hade det och att hon varje morgon mjölkade korna...???

Vi bodde i ett höghus på sjunde våning! :D

Liten stor älskling!

Mamma är så stolt över dej!!!