kattitingeling

Tisdag

Första mars för tre år sedan 2008 förlovade vi oss jag och Chris.
Vi hade precis flyttat in hit till vår lägenhet och vi var jättetrötta. Vi gick och åt på restaurang Bamboo och precis ett stenkast från den restaurangen har jag idag min studio. :)
Tänk vad tiden går...

Imorgon ska vi till MVC.
Det ska bli kul.
Lille bebben lever om i magen. Känner mej fortfarande väldigt liten. Iallahär på morgonen.
På kvällarna e jag jättestor.
Ska bli kul att få lyssna på hjärtat.

Igår hade vi unitmöte. Det var roligt.
Det händer så mycket i uniten nu. Vilka duktiga brudar! Det är så roligt! Jag blir helt pepp när jag har människor omking mej som vill framåt, har vicioner och jobbar hårt.
Och tvärt om. När jag har folk omkring mej som är omotiverade och bara klagar blir jag helt lack.

Största utmaningen någonsin är att lära sej att göra sej av med folk omkring sej som drar ner en. Eller att säga ifrån.
Inte lätt. Jättesvårt.
Men nödvändigt. Dom är dina bromsklossar. Du måste först vara snäll mot dig själv och sedan vara snäll mot andra. Du måste tänka tänka på dej själv.
Det är inte snällt av någona annan att dra ner dej och ösa sin ångst över dej.
Det är väldigt osnällt.

Se på ditt liv. Hur se det ut? Ser det ut som du vill? Vad beror det på? Vem finns omkring dej? Hjälper dom dej och blir du fylld av energi och lust att göra saker eller blir du tyngd, orolig och ledsen?

Omge dej med folk som ger dej energi. Det är den bästa bensinen för dej att ta dej dit du vill.
Självklart har alla svackor, även jag och jag är inte heller fylld av energi alltid och jag klagar också, men jag menar upprepande beteenden där det är så hela tiden.

Något annat jag jobbar jättemycket med är spegelövningen som jag har skrivit om HÄR.
Det du säger till dej själv blir din sanning.
Om du tycker att du tex. är ful hela tiden så blir du det. Att tänka så är ett invant beteende som man har byggt upp under flera år. Det tar även flera år att ändra det beteendet.
Din hjärna vill gärna säga till dej att det inte fungerar också att bara stå framför spegeln och säga att man är vacker. Du provar kanske en gång, två gånger... tre. Sen skiter du i det för det funkar inte men har du testat i ett år varje dag?
Är det inte värt det om det kanske skulle hjälpa? Det tar tre sekunder att se sej i spegeln en gång om dagen och tänka: Hej vad jag är vacker!

Den här övningen har jag även tagit ett steg längre.
När jag beskriver mej själv så säger jag att jag är saker som jag önskar att bli. Och jag jämför mej nu hellre med dom som inte kommit lika långt som mej än med dom som kommit mycket längre. 
Som framgångsrik.
Det har varit väldigt svårt för mej att säga det. För jag kände mej inte sån.
För jag jämförde mej med folk som jobbat flera år längre än jag. Jag såg på människor som var väldigt framgångsrika och presterat enorma fantastiska saker.
Men jag är jag. För mej tar det den här tiden som det tar för mej.
Jag föröker nu istället att jämföra mej med någon som började arbeta med samma sak som jag för kanske en månad sedan eller ett år sedan. Oj vad framgångsrik jag plötsligt känner mej då. Oj vad långt jag kommit!
Inte så konstigt kanske för jag har ju jobbat 1 ett halvt år längre, men varför är det så fult att jämföra så men inte lika fult att jämföra med någon som jobbat 1 och ett haltv år längre?
Och vet du... det har hjälpt mej enormt.
Med denna nya tanke på att jag är framgångsrik så går det bättre för mej och jag har börjat se på allt jag presterat istället för det jag inte fick till.
Det går bättre för mej i min business och bättre för min unit och min familj. :) Jag har lurat min hjärna igen och blivit det jag tänkt...

Så, nu ska den här framgångsrika kvinnan ta på sej kläderna och åka och ha en facial i studion.

Kram