Att våga. Att inte våga.

För väldigt länge sedan snubblade jag över ett citat och efter det har jag burit med det som ett motto. Det lyder:
Life begins at the end of your comfortzone.
Dit ut, precis vid kanten - vid gränsen har jag en tendens att vilja gå och hälsa på mest hela tiden. Som en envis åsna som inte verkar veta bättre.
För det är lika spännande att vara där som det är gräsligt. Det är vidrigt men samtidigt så sjukt kul.

Ett annat citat jag tycker om går så här: Både den modige och den fega är rädda, skillnaden är att den modige gör det ändå.

Jag brukar tänka att man ska fortsätta gå. Att bara ta ett steg i taget även om det är skrämmande och jobbigt. Fortsätt bara framåt och försök strunta i alla andras åsikter. Keep going! Gör det ändå.
När du gör någonting vågat och utmanande så är det som att människor runt omkring en bara måste vädra alla sina åsikter. Och det är ju kul när det är glada, kärleksfulla och uppmuntrande tillrop. Men kanske inte lika kul när det är det motsatta.
När du får kritik, sätt dig ner och fundera på om det är konstruktiv kritik som du kan ha nytta av eller om det är avundsjuka från nån Jante-person som tycker att hen ska sätta dig på plats.
Ge det en liten minut och släpp det sen. Därefter tar du ytterligare ett nytt steg framåt.

Förut kunde jag bli helt nedslagen av all åsikter och kritik men idag har jag lärt mig att använda mig utav det.
När motgångarna haglar tänker jag: "Jaha, nu testas jag. Fokus! Vad vill jag? Vad är mitt mål? Ja just det... Det var ju detta. Så vad behöver jag göra? Jo, ta ett steg framåt".
För mig har motgångar och kritik blivit bränsle. Det ger mig ännu mer vilja att ta mig ytterligare längre fram.

Man kan inte vara alla till lags. Alla tycker inte om dig. Men det är okej. Tycker du om dig själv? För det är det som är det viktigaste.
För ett tag sen var jag på en föreläsning som heter "Att överlista jante" med Thomas Gunnarsson.
Han pratade om att stå upp för sig själv.
Vad spelar det för roll om du säger ifrån? Tror du att dom inte kommer att tycka om dej då? Men vet du... oavsett om du står upp för dej själv eller inte så kommer vissa människor att skvallra bakom din rygg ändå.

Om andra hugger dig i ryggen så har i alla fall du själv stått upp för dej själv och tagit ditt parti.
Du är viktig. Din röst och åsikt är viktig.
Du duger precis som du är.

Fortsätt gå. Framåt. Ett steg i taget


The Secret

För många år sedan fick jag nys om en bok som heter the Secret - hemligheten.
Jag tänkte att jag skulle köpa den men det blev aldrig av.
Jag önskade mig den i julklapp men jag fick inte den så jag köpte dig själv nu för några veckor sedan.


Den är helt fantastisk. Om jag skulle ge dig ett enda råd så är det läst en bok!


Jag har ju alltid jobbat med målbilder och visionstavlor men det här förklarar allting på ett mer djupt sätt så att man förstod.


Det finns en film också som du kan se ifall du inte orkar läsa boken.


Filmen beställde jag för några dagar sedan plus två uppföljare till boken the Secret. Just nu har jag börjat på bok nummer två som heter the Secret hemligheten - kraften. 


Läs! Se!

Dagens tips.

Hej vad händer?

Jag har varit helt slut dom sista dagarna. 
Idag somnade jag när jag kom hem från jobbet och sov till efter tio!
Därav bloggar jag nu mitt i natten då jag inte kan sova... :-/

I fredags hade vi meditationskväll.
Jag hade bjudit Gun till våran lokal och så samlades vi några tjejer och fick föreläsning om stress och prova på att meditera.


Det är mycket på jobbet.
Har haft pt-kvällar, extraklasser, utbildningar mm.


Imorgon är jag ledig som tur är. Det ska bli himla skönt. Behöver vila!
Mycket event, utbildningar och jobb väntar också framöver.


Vikten går åt rätt håll.
Väger nu 63 och målet är 61 så det är inte mycket kvar.


Nu är klockan halv fyra på morgonen så jag ska försöka sova... 
Ha en fin söndag!

// Katti 

Hoppsan!

Nu har det visst gått en vecka igen Sen jag bloggade.
Det har hänt en del...
Söndagen efter halloweenfesten blev vi bjudna på middag och bio i VIP-salongen på Bergakungen av Tero och Terese som gifte sig i somras som tack för att vi fotograferade deras bröllop.



Vi såg Bond filmen så klart. Passande då de hade Bond-tema på sitt bröllop. 
:-)



Veckan har svischat förbi.
I torsdags hade jag träff med min PT-mentor och det har gett mig nya idéer och tankar. Mycket bra.
Fredagen jobbade jag på dagis. Kommer att göra det på fredagarna framöver. Eftersom pt-lönen är väldigt varierande så känner jag att jag vill ha en fast inkomstkälla, även om den inte kommer att vara jättestor då jag bara jobbar där en gång i veckan.


På fredagkvällen var jag ute på restaurang med gänget på Nordic Wellness Odinsgatan. Det var trevligt och kul att lära känna lite nya människor. :-)


Har blivit administratör för Nordic Wellness Örgrytes Facebook-sida också och det har varit väldigt kul att uppdatera den. :-)


Idag firade vi fars dag.
Det blev lite oplanerat och hattigt denna gång. Anledningen är att jag jobbat väldigt mycket och att vi haft väldigt mycket andra saker att göra. Det har varit väldigt många afterwork eftersom jag är på så många olika ställen och möten, bio, fester mm.


Vi var på Allum idag och jag köpte mig lite nya träningskläder då jag fick presentkort av mina arbetskamrater.


Det blev fyra toppar och ett par träningsbrallor. :-)
Tyvärr så tappade Eskil bort sin mössa. :-( Han har verkligen inte tur med sina mössor och kepsar... D-:
Typiskt.
Jaja, jag får väl köpa en ny till honom...


Har också ordnat så att vi ska träffa healing-kvinnan Gun från våran tjej-helg igen. 
Ska bli kul. Jag vill verkligen lära mig meditera och healing. 
Har massa böcker som handlar om personlig utveckling som stått och dammat i bokhyllan i flera år som jag har tagit tag i igen och börjat läsa.

Nu borde jag sova.
Imorgon blir det en lång dag igen.
God natt!


Meditation, healing, träning, hälsa.

Denna helg har jag spenderat med min granne/ vän Åse och hennes väninnor i skogen vi en vacker sjö, i en supermysig stuga.


Vi fick lära oss meditera.


Och vi fick healing.



Åse


Jag har aldrig mediterat på riktigt. Jag har mest provat själv lite amatörmässigt men aldrig riktigt fått nån riktig ordentlig genomgång.
Jag har aldrig heller fått nån healing.



Jag gick dit med öppet sinne dock och jag hade bestämt mig för att vara helt öppen inför att jag skulle träffa massa nya människor också vilket jag kan tycka är lite jobbigt ibland.


Jag lärde mig så mycket om mig själv. 
Och jag lärde mig om sorg och om blockeringar.


Vi fick också lära oss om chackran.


Och jag lärde känna massa nya härliga människor.


Idag ledde jag en TABATA-klass utomhus för dessa tre glada tjejer och igår fick dom göra fotbad som jag tagit med mig så jag bidrog lite med nånting också. :-)

Jag känner mej helt slut och utpumpad men glad och tacksam.
Jag känner mej också lite spak och jag vet inte riktigt vad jag ska tro, mer än att jag kände att det hjälpte mig.


Nu behöver jag sova och smälta den här helgen.
God natt!

Fail

Två steg framåt... Ett steg bakåt.
Igår blev värsta failen.
Att utvecklas är inte bara en rak enkel väg framåt utan en krokig guppig väg med avstickare åt både höger och vänster innan man hittar tillbaka till vägen framåt igen.
Det innebär också att man ibland går tillbaka några steg för att haja till och inse vart man är på väg och hur långt man faktiskt kommit.

 Bild Google  

Jag är enormt stark och målmedveten. Jag är ofta helt orädd för att göra saker och ge mig in i nya projekt.
Jag kan också vara rädd men jag gör det ändå, för jag vet någonstans inom mig att jag kommer att lyckas till slut, även om det kommer att ta tid eller krävas flera försök.
Jag har stor tilltro till min egna förmåga - just där jag får göra saker själv, när ingen annan e inblandad i det.


Bild Google 

Men när det gäller att gå in i aktiviteter där det är många människor inblandade i, där man är en stor grupp som ska grupperas i mindre grupper, där man ska välja och inte välja någon så låser det sig totalt.
I stora läger blir det små grupper som umgås med varandra och nått som ska vara gemenskap blir oftast inte alls det.
Jag vill inte välja någon och inte heller att någon väljer mej.
Då låter jag hellre bli att gå dit över huvud taget.


Bild Google 

När jag jobbade med mitt företag så var en del av jobbet att utbilda och coacha andra försäljare. Företaget fungerade ungefär som ett franchise- företag och vi fick utbildning som var anpassat för den nivån man var på. 
En del av idéen och ledorden som fanns var att alla skulle jobba efter den gyllene regeln - behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Det fanns också en regel att alla skulle inkludera alla och den biten fungerade väldigt bra faktiskt.
Men det var där, i den andra världen fungerar det inte riktigt så alla gånger.
Det har jag fått erfara många gånger - inte minst på min förra arbetsplats där allt gick ut på att systematiskt exkludera någon tills hon slutade, för att sedan ge sej på nästa person. 


Bild Google

Så igår hamnade jag i en situation där jag utsattes för just det där som inte riktigt e min starka sida: att bestämma sig för att åka nånstans där det kommer att vara sånna grupperingar.
Reptilhjärnan slog bakut och hjärnkontoret började strejka. Instinkten blir att bara dra sig ur och skita i allt. 

Men då e det jättebra att stanna upp på sin lilla krokiga väg och fundera lite.
Jag tog visst ett steg bakåt nu. Vad hände? Och vad betyder det?
Vad ska jag göra nu?
Jo, antingen kan ju så klart skita i det eller inse att det här är en fantastisk läxa som jag har nått att lära mej nått av.


Bild Google

I am great alone but maby I can be eaven greater when we are together?

När jag gjorde min senaste mindboard så skrev jag att ett av mina mål skulle vara att rensa bort negativa människor ur mitt liv som tog all min energi.
Gårdagens läxa lärde mig att ett nytt mål får bli att lära mig finnas i större sammanhang och känna mig bekväm med det. 
Om man alltid har fått vara stark ensam så är det ganska svårt att lära sig lita på andra och släppa in. 
Att klara allt själv är starkt men det kan vara ännu starkare att kunna klara saker tillsammans med andra.

Så tack till alla er som var inblandade i går i min setback. Nu kan jag åter gå två steg framåt och vet vad jag ska jobba med.
Se ditt liv som en resa och var inte hård mot dig själv. Öppna ögonen när du hamnar i en svår situation och fundera på vad du har att lära av det istället. Det är okej att misslyckas ibland. Det kallas att utvecklas.
Älska - alltid dej själv först, så har du en enorm bägare att ge ifrån till andra.
I love you!
// K

❤️


Torsdag

Det kanske lönade sig att gnälla på vädret för nu lyser solen och det är fantastiskt härligt och varmt väder! :)
Astor och Eskil var på förskolan en liten stund idag och jag satt hemma och rullade tummarna.
Nu börjar det verkligen kännas långtråkigt att vara hemma. 
Men snart rullar det igång igen...

  

 Gjorde ett sånt där löjligt test som man kan göra på Facebook (se ovan bild).
Fattar oxå att det är slumpen vad man får som svar - många fick exakt samma svar fast dom hette olika och var födda på helt skilda datum.
Men mitt svar var så klockrent så jag blev helt full i skratt!
Var tvungen att spara det som en liten reminder.
Spara du också reminders! Skriv ner bra saker som andra säger om dig även om du inte själv tror på det (än). Det blir exakt samma effekt som när man gör en mindboard! Det man matar sin hjärna med blir din verklighet så säg inget dumt! Det e bara... dumt.
Apropå mindboard så ska jag göra en ny!

Kram för idag!

Spännande

Idag har jag gjort nått spännande (igen) som är jobbrelaterat.
Vill inte avslöja nått än men måste bara skriva av mig lite för det är så pirrigt! 


Känner samma känsla i magen som jag gjorde när jag ansökte till PT utbildningen. Typ - vad har jag nu gett mej in på??!! :-o

Bild Google 


Fantastisk dag

Började dagen med att fastna i köerna in till stan. Kom för sent till min pt kund i Olskroken som jag skulle träna klockan åtta! :( Typiskt. 
Efter det åkte jag bort till Odinsgatan för att vikariera på ett seniorpass och det gick så himla bra!


Dom var så gulliga och snälla och ville att jag skulle komma tillbaka varje tisdag. :)
Jag blev så himla energifylld och glad.
På väg tillbaka till bilen råkade jag träffa min man också till råge på allt! Blev ännu mer glad. Han jobbar ju vid Odinsplatsen och skulle på lunch. Fick en puss och kram och sen åkte jag tillbaka till Olskroken och hade ett cirkelpass. 
Efter det kom pt kund O och han är så himla rolig och humoristisk så man blir ju helt glad av att träna med honom.
Sen var det dags för lunch och jag var så hungrig så jag hade kunnat äta en hel ko!


Fick sällskap av fina Cissi som jobbar i receptionen. :)
När jag lunchade så ringde en och ville börja träna. Hon vill köpa sex eller tolv timmar. Kul. :)

Och efter lunchen kom världens finaste K och hon är så himla go!
Hennes mål är att kunna stå på händer.
Så vi har övat och idag lyckades hon!!! :-D


Hon e bäst! 
Så himla roligt.

Åkte till Mölnlycke och på vägen dit ringde en man som också ville börja träna. Trevligt! :)
I Mölnlycke var det gyminfo men det blev ingen crosscage, för ingen hade bokat sig. Men jag fick då lite tid att ringa samtal, läsa och svara på mail och fixa lite saker så det gjorde inget. 

Sen var det dags att åka tillbaka till Olskroken och köra Cardiowalking. 

Vid nio var jag hemma för det blev en sväng till Ica också innan jag åkte hem. 8-21 idag. Lååååång dag!
Men jag känner mej nöjd och glad. Det mesta gick bra och jag kände mig på topp idag! Wohoo! :)




Kärlek <3
// K 

Du e bra

På sista tiden har jag lärt känna många nya människor.
Vad som slår mig är att det är SÅ många människor, främst kvinnor som har väldigt låg självkänsla.
Det är så synd.
Och det är så tragiskt att behöva gå runt och ha tråkiga tankar om sig själv när det oftast inte finns en endaste anledning.

Bild Google 

Jag har fått höra sånna hemska livshistorier och tragiska öden och man kan ju förstå att om man levt ett väldigt tufft liv så kan man lätt tappa självkänsla och själv börja tro att man inte är värd det bästa.

Men vad jag önskar att jag kan upplysa om med detta inlägg är att det går att förändra sitt liv och hitta tillbaka till ett liv full med lycka, självkänsla och uppnå allt man önskar.
Det är du som bestämmer. Det går, du behöver inte ens tro att det går, du behöver bara bestämma dej, vilja och vara envis.

Bild Google 

Så:
Du behöver bestämma dig för att göra följande som står här nedan och vara sjukt envis genom att göra det varje dag - resten av ditt liv.
Så vad är det du ska göra?
Jo, du ska ställa dej framför spegeln varje dag och säga: "Jag är så bra" 
När du möter din spegelbild på jobbet ska du säga: "Jag älskar mig själv" 
När du ser dig själv i spegeln hos din väninna ska du säga: "hallå där, fan vad jag är snygg"
När du e hemma hos din mamma, eller syster eller what ever så ska du säga: "Jag är värdefull".
Förstår du vad jag vill komma? Jo, till att varje gång du ser dig själv, var det än må vara nånstans, i spegeln på gymmet eller reflektionen i skyltfönstret så ska du varje gång säga något positivt. 


Känns det konstigt?
Tror du inte på det?
Spelar föga roll. Du ska säga det ändå.
Din hjärna är nämligen dum. Lika dum som min. Lika dum som alla hjärnor på hela jordklotet.
Det man säger till sin hjärna börjar den nämligen tro på. Det är en hjärna, den går att hjärntvätta.

Du måste bryta beteendet.
Man skapar olika beteenden för att överleva, för att orka. Vissa dricker alkohol, andra äter sig till tröst, nån annan svälter sig. Andra klankar ner på sig, säger till sig själv att man e dum, värdelös och har otur.
Dom flesta gör flera av sakerna ovan samtidigt.

Att göra nya saker är skrämmande - för alla. För mig, för dig, för världskända rockstjärnor, kungar och alla dom personerna som du tycker e så coola, starka och häftiga.

Bild Google

En gång tjänade det sitt syfte att förminska sig, så att du skulle orka ta dig igenom dagen. 
Men nu e det dags att resa sig.
Var är din närmaste spegel? 
Börja idag. Nu.
Kasta offermanteln och kakorna i soporna och ge dej själv en kram för du är värdefull. Du duger precis som du är. När du släpper taget om det gamla så öppnas nya dörrar in till det nya. 
Det är väldigt skrämmande men det är också underbart. 

Allt det här e flummigt och svårt att förstå när man inte e där än, men som jag skrev ovan så behöver du inte förstå eller tro. Du behöver bara göra.
Så nu gör vi.
Jag har en spegel här precis ovanför min soffa som jag sitter i just nu. Jag ska publicera det här till dej så du kan läsa det och sen reser jag mig och säger till min spegelbild att jag älskar mej själv.
Så.
DIN TUR!!
Jalla, jalla!


Sticka ut

Nu ska jag vara totalt osvensk och sticka ut sådär obehagligt som man inte får i det här landet som heter Jante.
Jag tänker nämligen skriva om hur stolt jag är över mig själv.
Först och främst är jag sjukt stolt över min kropp. Kolla in:


Den här lilla kroppen har faktiskt burit fem barn (varav en bara en kort tid men ändå) och fött fram fyra. Jag har gått upp minst 20 kilo varje gång och efter varje gång har jag gått ner till min ursprungliga vikt igen.

Nu har jag tränat ordentligt ett bra tag och jag börjar få muskler. 
En av mina mål på min senaste mindboard var att träna upp min platta rumpa och nu börjar den sakta men säkert ta lite form.


Jaja... Kolla inte på alla hemska fläckar på spegeln utan på min röv!
Pojkarna tycker det e jätteroligt att klättra upp i fotöljen och kolla in sej själva samt kladda och talla på spegeln.


Jag är också sjukt stolt över mitt mod. Att jag vågar gå efter mina drömmar och förverkliga dom.
I mina vildaste fantasier kunde jag inte tro att jag skulle kunna leda andra människor i träning och ännu mindre stora grupper.
Men jag kan och jag är bra på det!
Jag attraherar många människor som kommer tillbaka varje vecka och tränar med mej och jag överöses med positiv feedback, glädje och tacksamhet från andra. Fantastiskt!
Självklart attraherar jag inte alla och jag får också en del ris men jag kan hantera det också... På nått sätt. Kanske inte helt bra men jag kan ändå hantera det.


Så med dom orden säger jag god natt.
Var stolt över dej själv!
Låt ingen trycka ner dej och ge aldrig, aldrig upp. Aldrig.

Bild Google 

Flashback

Idag fick jag besök från det förflutna.
En fd. kollega kom på besök. En som jobbat med Mary Kay och slutat även hon precis som så många andra.
Ni som vill läsa om min resa med det företaget kan kolla i kategorin "mitt jobb (MK). Jag har skrivit mycket om det.
Det började bra, men slutade i fullständig katastrof. Jag gick in i väggen, mådde jättedåligt, kunde inte sova, hade ångest, fick minnesluckor, slutade fungera normalt.


Jag sticker inte under stolen (längre) med att jag inte ger mycket för det företaget idag. 
I början gjorde jag det... Jag sa ingenting om det. Stack typ ALLT under stolen.
Eller snarare så kan jag säga att jag gjorde det länge efter, kanske fortfarande idag till och med.
För om du inte lyckas i det företaget så "har man inte jobbat rätt". Om du uttrycker ditt missnöje så är du "en krabba" som inte hjälper sina medsystrar utan drar tillbaka dom ner i hinken igen.
Man ska "fake it until you make it" osv...
Man skambeläggs och man tystas ner av att man skäms.


Hon som hälsade på mig var väldigt insatt i vad som händer i företaget idag.
Hon berättade massa saker. Liknande saker som jag redan hört tonvis av.


Ångesten vällde över mig och jag fick tillbaka samma känsla som jag hade då när jag gick in i väggen.
Tryck över bröstet, trötthet, ångest. Fy.


Det var rätt skumt att slungas tillbaka in i känslorna och minnena.
Har annars försökt att lägga det bakom mig helt.

Jag är ändå glad att hon kom för hon är himla go och gullig.
Man behöver gå tillbaka ibland för att sedan kunna gå framåt igen.

You can't start the next chapter of your life, if you keep re-reading the last one. Let's moove on and read the next one! 


❤️



Matpaus

Sitter i kafét vid gymmet och äter mat. Om en halvtimme kommer en kund och då ska vi träna.
Imorse tränade jag seniorerna i Angered. Gullisarna :)


Idag känner jag mig så himla glad och lycklig. Och väldigt tacksam!

För ett och ett halvt år sedan hade jag svårt att ta mej ur sängen pga mitt diskbråck. 

I januari 2014 började jag träna på ett "riktigt" gym efter flera månader på rehab. Idag har jag inga problem med ryggen och jag väger 20 kg mindre. Jag jobbar dessutom själv med träning och hälsa! Det är helt amazing!!!

 Ge aldrig upp! 


Love


Tacksamhet

Jag antar att det säkert blir vardag med detta också så småningom men just nu känner jag mig så sjukt tacksam.
Jag har tagit mig hit helt själv. Vilken resa jag gjort! Vilket år jag haft! 
Jag kan inte förstå att jag får jobba med det här!
Jag kan inte med ord förklara hur lycklig jag känner mej. Det är helt galet!


Strong står det på mössan som går att köpa på Nordic Wellness.
Jag var bara tvungen att köpa den, för det är precis så jag känner mej. 
Jag antar att man kanske mest tänker på kroppslig styrka när man köper en sån mössa på ett gym men för mej betyder det en helt annan styrka som jag under det här året insett att jag besitter. 


Från och med i morgon börjar jag med att jobba "bara" som pt och instruktör. 
Jag känner ingen oro över huvudtaget. Det känns bara helt lugnt och jag har tilltro till framtiden. 

På fredag börjar utbildningen. Jag köpte en ny väska också idag samtidigt som jag köpte mössan. En träningsbag och jag packade den redan inför utbildningen. Ska bli så himla spännande!


I love my life!
Thank you.

Love! <3 

Mål för 2015

Detta året som nu snart har gått var utmaningarnas år hade jag bestämt.
Jag skulle utmana mig själv och gå utanför min trygghetszon och utvecklas.
Det kan jag lugnt konstatera att jag gjorde.
Att klara utbildningen till att bli personlig tränare var klart ett av mina största prövningar jag gjort nånsin. Jag gick igenom alla världens våndor, självförtroendet svajade och jag tror inte att jag hade hoppat på tåget om jag i förväg fått veta vad jag skulle gå igenom. 
Jag utvecklades enormt. Jag har blivit mer självsäker som människa och fått insikt i hur kapabel och kompetent jag är i att ta mej igenom olika utmatningar och prövningar.


Att sen få jobb som personlig tränare var en av mina största drömmar och det stärkte min självkänsla som bara den! Och att jobba som instruktör har också utmanat och utvecklat mig som människa. Det är inte lätt att leda andra människor. Det är svårt och utmanande men det är väldigt roligt.

Ett slags lugn har kommit över mig. 
Jag är inte så rädd längre, för jag tror nu att jag skulle kunna klara allt. 
Jag tror att alla kan klara precis vad dom vill. 
Det är modet som sviker. Alla är rädda, skillnaden är att den modiga gör det ändå - trotts att han e rädd. Han är inte bättre eller mer kompetent än nån annan, han bara trotsar sin egna rädsla.


Jag har varit på väg hit i många, många år men jag har också varit hindrad av min rädsla. 
Jag har alltid velat göra någonting annat än att jobba med barn, även om jag tycker att det är roligt att jobba med barn också. 
 
Året 2014 har varit ett fantastiskt år på väldigt många sätt. Jag nådde många, många mål - mål som jag trodde var helt omöjliga att nå. 


Jag är väldigt tacksam och väldigt lycklig. Jag svävar på moln varje gång jag sätter min fot på mina nya arbetsplatser (är ju på 3 olika gym...).
Jag har fortfarande svårt att greppa allt som hänt, allt jag åstadkommit och uppnått. Tänk att jag gjorde detta! Tänk att jag får göra det här! Det är helt fantastiskt och det gör mig ödmjuk. 
Jag börjar nästan gråta av lycka bara jag tänker på det!

Mitt nya stora mål för 2015 är att utveckla allt det positiva. Att bli mer positiv helt enkelt och att förbli det.
Att uppnå framgång medför också en hel del avundsjuka och det lockar fram tråkiga sidor hos andra som är kvar i rädslans land.
En gång fick jag lära mig att avundsjuka bara är rädsla för att man själv inte ska få det som man blir så avundsjuk på.
Rädsla och avundsjuka kan vara en kompass mot var du ska gå men hos många så är rädsla bara förlamande och skapar destruktivitet.
Jag strävar alltid efter att hjälpa andra att komma framåt men nu har jag börjat inse att många människor hindrar mig i att komma vidare. 
Jag håller på att lära mej att sålla bland människor som tar och ger energi.
Det är inte min sak att ta någon vidare, det måste alla få göra själva. I sin egna takt, när dom själva är redo.

Detta har jag redan börjat med lite smått i slutet av det här året, att ta avstånd från vissa men nu ska jag ta tag i det mer ordentligt och medvetet skapa mej en totalt positiv tillvaro. Alltid. Så mycket det bara går.
Självklart kommer jag att stöta på hinder - inte minst när man har tagit ett beslut, då kommer det som massa hinder helt plötsligt från ingenstans av nån märklig anledning.
Men precis som jag tagit mej igenom detta års mål ska jag ta mej igenom nästa år.


Love till dig!
Gå ut nu och skapa underverk!
Du KAN!! 

// K

Att utvecklas

Nu e det snart dags att hoppa.
Idag skrev jag på paprerna om tjänstledighet.
Sen gäller det.
Så jävla läskigt. Så jävla kul. Så jävla jobbigt. Jobbigt? 
Ja, att utvecklas...
Jag har lärt mig att upptäcka när jag utvecklas. Då gråter jag hela tiden och känner mej rädd och tvivlar.
Men nu blir jag inte längre så nedslagen av det för jag vet ju vad det handlar om.


Have faith. Let go. Surrender.

Andas.


Mindboard

Sa till gubben att jag ju inte har några mål kvar... Jag vet inte vad jag vill uppnå mer. Allt jag önskat har jag nu åstadkommit.
Men vissa saker kom jag på till slut när jag funderade ett tag.

Det första jag måste få ordning på är min egna träning.
Nu när jag arbetat så mycket har jag inte orkat och prioriterat bort det eftersom jag velat komma hem till mina barn istället.
Jag vet ju att man mår bättre och får mer ork så det är ett måste.
Men samtidigt vet jag att detta med min träning ordnar sej av sig själv när jag slutar jobba dubbelt och när jag blir instruktör.


Ett annat mål jag har är kopplat till träningen.
Det har med mitt utseende att göra. 
Efter fyra barn hänger det både här och där och fick man bort lite fläsk från låren och lite mer muskler som lyfter den platta rumpan hade det ju varit himla kul! :-D


Min man tyckte inte alls om denna bild... Ska du få en sån biff-rumpa, det e ju inte alls snyggt. Du har ju en jättefin rumpa. :-D Gullig make. <3
Du kan vara helt lugn försäkrade jag honom, detta är bara en bild som ska representera att jag vill vara lite mer vältränad på just dessa områden. Tyvärr kommer jag aldrig att kunna se ut som hon på bilden, hey jag e gammal liksom...

Jag vill också ha mer kunder. Fullbokat tack.


När man säljer för femtio på en månad så får man en trevlig bonus på sin lön så vi siktar väl på det! :-D


Då har vi en ny mindboard. 
Igen.:)


Munkavle

Varje gång jag har gått in i något nytt så har det tillkommit nya läsare på min blogg. Varje gång jag avslutat ett projekt har det även fallit bort läsare som kanske mest var intresserad av att läsa om just det som jag avslutade. När jag gått över till att skriva om nya saker så har dom slutat läsa.
Folk googlar på saker och snubblar in på min blogg. 
Just nu skriver jag mycket om träning, att jobba som pt och företagets namn som jag jobbar för och då har många hittat hit när de sökt på relaterade saker. 
 
Det är himla kul med nya läsare och jag välkomnar alla nya! Fortsätt läsa. :) Kommentera gärna, fråga, gör bloggen levande.
Jag svarar på det mesta, även det negativa och tar inte bort kommentarer från min blogg. Skriver man någonting helt galet (enligt mig) eller väldigt otrevligt så får du dock vara beredd på att jag skriver ett inlägg som alla kan se där jag svarar på det du skrivit. 

Det är inte alltid lätt att leva upp till massa förväntningar som kommer när man uppnår saker som andra kanske också önskar uppnå.
Jag blir en förebild och beundrad men också kritiserad, mött av avundsjuka och ifrågasatt.


Plötsligt förväntas jag vara på ett visst sätt. Människor har en inre bild av hur det "ska vara" och när man inte är på det viset så skapar det ilska, frustration och massa känslor.
Jag känner igen det från när jag jobbade med Mary Kay - och speciellt när jag blivit sales director och låg högt på försäljningslistan och tog massa ringar. 
Ibland kände jag att jag aldrig fick känna negativa känslor, jag skulle bara vara glad, tacksam och inspirerande.

Men jag e människa som alla andra. Inget mer och inget mindre.
Jag e full med brister och fel men har också massa talanger och egenskaper som är bra.
Några tycker att jag är helt fantastisk och beundrar mej väldigt mycket. Andra hatar mej och blir superirriterad på allt jag skriver, gör och varenda bild jag lägger ut. 
Det är okej det med, även om jag inte själv förstår idén med att fortsätta att läsa en blogg som bara irriterar en. Jag har själv läst sånna bloggar ett tag men sedan slutat. Dom tilltalade mej inte helt enkelt så då slutade jag.


Jag är jag.
Sån här är jag men bara till viss del - för det finns ett helt hav av andra saker som jag aldrig nämnt i denna blogg och som jag aldrig kommer att göra heller.

Det finns massa andra bloggar som skriver bara om positiva saker och som bara vill inspirera och visa allt från den ljusa sidan.
Det här är inte riktigt den bloggen.
Jag skriver om alla känslotillstånd eftersom jag skriver nästan varje dag. Ibland e jag trött. Ibland e jag superglad och pepp, ibland e jag ledsen.

Så vad vill jag nu då med hela det här långa utlägget?
Jo, bara lägga fram det på bordet helt enkelt så att jag slipper känna att jag har munkavle.
Jag bara skriver rakt upp och ner utan hänsyn till nånting, rakt ur hjärtat.
Läs om du vill eller låt bli.

Det blir inte bättre än så här tyvärr.
Och det blir inte heller sämre - tur va?

Måndagar är alltid så långa

Från festligheter och från att bli firad tillbaka till verkligheten.
Måndagar innebär alltid jobb till 18, vare sej man börjar sju eller nio.
Känner mej ganska mör sen när jag kommer hem.
Dessutom börjar jag sju på tisdagarna så det känns som att jag bara är hemma och vänder.


Har köpt mig lite träningskläder för några av alla pengar jag fick i födelsedagspresent.
Gissa en gång Veronica vilka ett par av byxorna var som jag köpte? Kari Traa såklart!
Jag har suktat efter dom länge men tvekat. När jag såg dom på min fina väninna på instagram så kände jag bara: jag vill oxå ha!!! :-D
Tur vi bor så långt ifrån varandra och inte tränar på samma ställe, annars hade vi fått leka tvillingar. 
Fast det hade vi inte heller lyckats med för hon e bra mycket snyggare än jag kan man ju lugnt säga. Bredvid henne ser man ut som en stabbig tomte!

Ett par andra byxor jag fyndat e dessa:


Jag älskar dom! Älskar färg!
Tröjan e också ganska ny. :)

Naglarna målade jag knallröda inför min fest. Känner mej lite vulgo men man kanske vänjer sig...?


Jag brukar vilja ha diskreta lite kortare naglar i vanliga fall men nu lät jag dom växa lite och målade dom röda istället för fransk manikyr som jag alltid annars har.
Har ingen tipp längre. Det är mina egna naglar men jag har förstärkning på för mina naglar är väldigt tunna.


Då har man fyllt år.
Det innebär att det snart är december och sen e det jul och nyår.
Om två veckor ska jag på provträning för att bli instruktör i cardiowalking. Jag har knappt hunnit träna någonting alls men det är väl bara att köra.
Hoppas jag blir uttagen ändå...
Sen e det ju nästan jul och nyår och då slutar jag på jobbet och börjar jobba bara på gym!
Pirrigt...

Dreamcatcher som jag fick av min vän Veronica i födelsedagspresent.

Alla mina önskningar på min mindboard börjar bli uppfyllda - igen!
Måste göra en ny - IGEN! Det är helt sjukt! :-D

Nu har Eskil somnat i sin säng här. 
Jag ska nog också gå och knoppa. Imorgon blir det en lång dag!

God natt!


Rosor som jag fick av mina vänner Peter och Frida.
Ljuslyktan fick jag av mina arbetskamrater.


Utmaningar, utmaningar...

Alltid när jag ska in i något nytt så blir jag nedstämd. Rädd kanske... och jag går in i mig själv och tänker alldeles för mycket.
Jag analyserar sönder allt.
Ibland måste man bara släppa och se vad som händer...


Allt kan kännas toppen, så spännande och skitkul tills nån liten grej händer. En liten motgång, eller bara att nått helt obetydligt som inte egentligen spelar någon roll och jag tappar modet.

Det kommer att gå bra. Det vet jag.
Men just nu kan jag inte sova fast klockan e halv tre.

Ska försöka igen.

God natt!


Tidigare inlägg