kattitingeling

På sista tiden när jag läst mina favoritbloggar så har det handlat om att VÅGA.
Våga tacka ja till jobb som du kanske inte tror du kan göra - du lär dej på vägen, våga tatuera dej - om det är det du vill och sitt inte och fundera i fem år på vad du ska göra utan gör det bara, våga öppna eget, våga hoppa...
När du gör saker du är rädd för utvecklas du. När du ser att du klarade av det du var rädd för så ökar din självkänsla och om du inte klarade av det så ökar din självkänsla ändå för du vågade - trots att du var rädd.


bild Google

Jag är glad att jag vågade prova att ha egen firma. Jag har utvecklats enormt och växt som människa.
Nu vet jag vad det innebär att ha en firma och förstår vilket enormt jobb det är.
Den som vill vara hemma mer och jobba mindre ska inte ha en egen firma. I alla fall inte om man vill tjäna pengar. I alla fall inte om man behöver två inkomster för att överleva.

Men om du vågar så måste du också våga säga nej.
Våga lyssna på dej själv och din inre röst. Vad säger den dej?
I det företaget som jag hade så fanns det så många människor runt om kring som säkert i sin välmening ville ens bästa och peppa en att klara det. Och till slut slutar man lyssna på sin egna röst.
Vad känner jag? Vad vill jag? Klarar jag detta? Vill jag detta?
Ofta fick jag höra att man skulle lyssna på dom som satt i samma båt för dom var de enda som visste hur det var och hade gått igenom det själv. Man skulle ta råd från dom som man ville byta plats med.
Men just det kan vara vanskligt, för ingen sitter i samma båt egentligen.
Vad vet någon annan om min situation? Vad vet någon annan om min ekonomi? Mitt hem, mitt liv?
Vi må ha samma jobb men för övrigt ser allas liv olika ut.
Lyssna på dej själv istället och ta råd från dej själv. Du har en egen båt och alla andra har sin.
Du måste ta rodret och styra din båt precis dit DU vill att din båt ska åka.
Svaren har du inom dej!


bild Google

I tystnaden hittar du din egna röst.
När det inte längre känns bra, när du börjar känna dej förvirrad och försöker hitta svar så bör du stänga av din telefon, din tv, din dator och ljuden omkring dej.
Om du brukar meditera för att slappna av så gör det, eller ta ett bad eller gå ut i skogen och sätt dej på en sten. Ta en paus från alla som ska ge dej alla svaren och lyssna på det ditt inre säger dej.

Våga också ge dej tid.
Det kanske inte räcker med en promenad. Du kanske måste stänga av din telefon i en vecka? Eller två? Eller kanske i en månad...?
Stressen är en otäck typ som viskar i ditt öra att du inte får slappna av, att du inte ska tänka och att du ska öka ditt tempo.


bild Google

Men vet du? Du får visst. Du får VISST slappna av och du behöver inte svara i telefon och prata med nån på precis så länge som du själv bestämmer.
Den som inte förstår att du måste få ta igen dig och blir sur för att du inte svarar är mer din fiende och inte din vän och då behöver du inte den personen i ditt liv.
Vänner är dom som står kvar i stormen men också när stormen är över.
En riktig vän väntar på dej i flera år och när du sedan är redo att träffas så är det som ni träffades igår.

Så nu är det dags för dej att sprnga väg och våga säga ja.
Och för någon annan är det dags att springa iväg och säga nej.

Våg och våga...

Våga vara DU.


bild Google

Som jag skrev i inlägget om tipsen för stress så springer man bara förbi sitt liv utan att hinna njuta eller stanna upp och se allt det vackra omkring sej när man e sådär stressad.
Jag slukades upp av mitt jobb och det blev bara det och inget annat som fick plats.
Nu när jag lagt det åt sidan så börjar jag känna att jag lever igen. Jag börjar också känna att JAG kommer tillbaka. Den riktiga Katti - hon som jag var innan.
Jag har inte varit jag. Jag tog på mej en roll och var ledare, förebild, företagare och JAG fick inte plats.
Jag var helt fake. 
 
Det är så himla skönt att bara kunna vara sej själv igen.
Jag vill inte va nån ledare och jag vill verkligen inte va nån förebild. Det blir så himla svårt att få göra misstag då och alla börjar förvänta sig saker av en. Alla tror också att man har svaren. Man ska alltid stå där och bestämma allt. Önskar att nån annan tog rodret och bara bestämde lite så jag bara kunde få sitta där och åka med.
Om ni vill ha en förebild, googla vidare till en annan blogg, snälla.

Jag vill kunna ta på mej mysbrallor och låta bli att kamma håret och strunta i att tänka på image och att jag är en gående reklampelare. Jag SKITER i hur jag ser ut.
När jag sen klär upp mej så vill jag göra det för att JAG vill och inte ta på mej en dräkt som är förbestämd utan jag vill ha på mej alla dom där kläderna som bara hänger där i garderoben och som har hängt där i tre år utan att dom nästan har blivit använda.
Jag tycker inte alls det är "skönt att slippa tänka på vad man ska ha på sej", det e ju jättetråkigt ju när man har fina kläder som bara hänger där. Vilken waste.

Tiden går inte i racerfart längre.
Allt känns mycket starkare. Jag är helt medveten om allt omkring mej och när jag skrattar så skrattar jag innerligt ända från tårna.
Det har jag inte gjort under dessa år. Jag har mest bara känt mej otillräcklig, inte bra nog, att jag borde göra mera... att tiden springer ifrån mej, att jag inte är framgångsrik nog, att jag inte lever upp till förväntningarna, att jag inte är en winner, och då blir jag en quitter och winners never quit... Quitters never win. Jag har helt enkelt känt mej som en looser.
Och hur rolig är man då på en skala när man känner sej sån? Hur mycket är man sej själv när man känner sej så?

Men det är inte bara glädjen som känns starkare. Känner också mycket ilska. Däremot ingen sorg faktiskt... vilket jag trodde att jag skulle göra. Men det finns ingen sorg alls.
Bara lättnad, glädje och ilska.
Har massa frågor som jag aldrig kommer at få svar på. Ser massa saker nu som jag blundade för.
Jag borde hoppat av tåget för länge, länge sedan men man vill ju inte vara en Quitter... för då vinner man aldrig och success is right around the corner... och allt det där.

Hmm...
Hmm...
Hmm...

Massa djupa tankar och funderingar.
Det blir en slingrig, krokig och nog ganska lång väg tillbaka till mej själv. Dit där jag vill vara, till DEN jag vill vara,

Av någon anledning försätter jag mej i situationer om och om igen där förväntningar finns att jag ska var på nått visst sätt. Jag har träffat många som har velat göra om mej och bli någon som jag inte är.
Jag kanske känner mej hemma där eftersom jag alltid hamnar där?
Chris är totala motsatsen. Han förväntar sej bara att jag är jag och det är helt fantastiskt.
Han låter mej va precis så som jag är och han älskar mej precis så också.
Så fint.
Vilken gåva.
Tur jag har han... Jag borde gå och pussa han i örat. Låter som en bra plan... så det gör jag nu då!

Love

När man börjar se sej omkring så verkar det som var och varannan springer in i den där beömda väggen, lite eller stort - minst en gång i sitt liv.
Om du inte har gjort det så är du nog ett undantag.
Stress kan yttra sej på massa olika sätt. Du kan få ont i ryggen, bli snurrig, du kan få ett virus på balanssinnet, förlora hörsel tillfälligt, bli halvt ansiktsförlamad en period, få tinitus, sömnproblem, exem... ja massa olika saker, detta var bara några få exempel.

Min faster Arja sa till mej flera gånger när jag precis hade börjat med Mary Kay att jag skulle ta det lugnt och att man inte märker att man jobbar för mycket förrän efteråt och att man ska lyssna till sin kropp.
Jag fattade ju såklart inte alls vad hon pratade om. Det var ju så KUUUL! Det gick ju så BRA! Och jag älskade det! Å vad roligt! Jag hade ju kunnat jobba dygnet runt! Vilket jag också gjorde... i tanken i alla fall. Hade mitt jobb i tankarna HELA tiden.
Och så blev det precis så som faster Arja sa. Jag gick in i väggen. :)

Rubriken säger att jag ska ge dej tips på hur man ska dämpa stress och det är klart att mitt tips är att man ska lyssna på alla faster Arjor som man har runt omkring sej som säger alla dom där sakerna. Var smart och stanna upp och lyssna.
Men man är inte så smart alltid tyvärr, det visar ju statestiken på hur många som blir sjukskrivna av stress och hur många som blir utarbetade.

Så min tanke var här att ge tips på hur man kanske kan komma tillbaka... Vad man kan göra efteråt när det redan är ett faktum att du är utarbetad.
Lite tips på hur jag gör... Eller försöker göra. :)
För kan man inte vara förklok så får man vara efterklok.

* Börja med att ta ett beslut.
Besluta dej för att vara utbränd, besluta dej för att ge upp, besluta dej för att säga upp dej, bli sjukskriven eller lägga ner din firma. Släpp taget!
Du kan aldrig börja resan till att komma tillbaka om du hänger fast och fortsätter ha panik över det som stressar dej.
Erkänn läget.

* Bestäm tid när du är i NUET.
Okeeeej, det låter så jäkla flummigt men jag är helt seriös.
Jag kunde sitta med Eskil och amma honom och tänka på mitt jobb och vad jag måste göra, planera allt möljigt och inte vara närvarande.
Jag tror att alla är så ibland, lite frånvarande - det var inte så jag menade, så bli nu inte generad eller nått för jag skrev: bestäm tid NÄR du är i nuet. Då kan du börja där... Man kan ju prova att vara i nuet en gång om dagen i fem minuter i alla fall.

Bestäm dej medvetet att du ska sätta dej med en kopp kaffe och bara tvingar bort alla andra tankar på tvätt och jobb och måsten. Nu sitter jag här med min kopp och bara ÄR. JUST NU behöver jag inte tvätta eller jobba eller stryka kalsonger, för just nu är min tid då jag är i nuet med min kaffekopp.
Eller som ett exempel när jag är med Eskil. Då försöker jag tänka: Just nu leker jag med Eskil och hans bil. Vi kör den runt nunt på golvet hit och dit och oj vad den låter! Sen skrattar vi jättehögt och så kör vi bilen igen. Och nu kör den över hans ben och OJ! Den körde in i hans mage och sa pip :D
Och då är jag där med honom och hans bil och skratt och gulliga mage och inte nån annan stans i min tanke. Om jag börjar tänka på allt det andra så tvingar jag tillbaka tanken till honom och hans bil. :)

* Gör det du älskar.
Nu kan du verkligen göra allt det där du älskar. Så vad är det som du älskar? Gillar du promenader i skogen? Gå dit då! Gillar du träna? Börja träna. Gillar du renovera? Riv ner en vägg! Gillar du att måla möbler. Köp en burk med färg och börja kladda! Gillar du att sjunga - gå med i en kör eller sätt den vid datorn och skråla. :)
Sitt inte bara och bli en soffpotatiis och tänk på allt som var så jobbigt. Gör saker du älskar så mår du bättre och hittar tillbaka till dej själv snabbare.
Att aktivera sej med det man älskar att göra tror jag är rena terapin.

* Vänd dej till dom som förstår.
Det kommer alltid finnas människor omkring dej som inte alls förstår dej och hur du mår. När du pratar med dessa så ökar din stress. Du måste inte prata med nån som du inte vill prata med.

* Stäng av telefonen!
Du måste inte prata med NÅN. Du måste inte svara i telefonen och DU kan bestämma när eller OM du svarar. Du kan stänga av ljudet och ta samtalet när du känner att du är redo. Då hinner du också tänka på vad du vill säga.
Att stänga av telefonen eller ljudet är bra av den anledningen att man kan känna att man måste svara i telefonen. En del av stressen... man känner många måsten. Om du stänger av den så lurar du dej själv att inte svara. Du hör ju den inte och då kan man ju inte svara...
Men du får faktiskt också välja vem du vill prata med. Du har all rätt i världen att välja att inte prata med nån du känner ökar din stress. DU är viktigare än att nån annan blir sur för att du inte svarar.
Detta är dock svårt, därför är det lättare att bara stänga av den.
Detsamma gäller mail och sånt. Bestäm dej för att kolla mailen EN gång om dagen inte femtio.
Jag slutade att logga in på mitt företags intranät också och bestämde mej för att inte gå in där och titta på nått som kallas för Mitt träd.

Jag började stänga av ljudet på min telefon för flera månader sedan.
Jag lämnar också telefonen i vardagsrummet på kvällen så att jag inte hör den surra på morgonen för jag kunde vakna av surret och sen kunde jag inte sova.
Om någon ringer som ökar min stress ringer jag till vänner innan eller Chris och pratar med dom och berättar att jag har fått ett samtal eller sms från någon som gör mej nervös.
Då får jag pratat igenom det och bena ut mina känslor och sen tar jag tag i samtalet som stressar mej.

* Allt hänger inte på dej
Du har inte ansvar för någon mer än dej själv.
När man har en egen firma är man van vid att känna ansvar för allt. När man ska släppa allt det där känns det väldigt svårt för man känner ett sådant ansvar. Man kanske har arbetskarater eller anställda eller som jag konsulter.
Men vet du. Dom klarar sej. Det finns andra och du betyder precis lika mycket även om dom som du trodde var så beroende av dej vänder sej till andra personer.
Du kommer att bli förvånad över hur bra dom klarar sej allihop... Kanske till och med bättre när man själv är borta och inte är där och springer runt med sin stress och panik och ångest.
Tänk om det är så att dom också mår bättre nu? 

* Var snäll mot dej själv!
Ha tålamod för det tar tid. Var snäll mot dej själv och försök se det fina i allt. Försök att inte känna någon skuld. Alla gör vi vårat bästa och ibland blir det inte alls som man tänkt sej.
Stanna upp och se saker omkring dej. Man gör ju inte det när man är stressad. Man springer bara i panik och ser inte det vackra omkring sej. Livet bara försvinner och man missar det.

* Säg förlåt
Man är inte sej själv när man är stressad. Man beter sej väldigt konstigt.
Berätta för folk att du har varit stressad och be om ursäkt för att du inte har hört av dej eller för det du har dåligt samvete för. Det är befriande.

* Släpp och gå vidare
Jag tror att allt sker av en mening. Always look at the bright side of life. Du är en fantastisk erfarenhet rikare. Man lär sej så länge man lever.
Nya underbara möjligheter väntar runt hörnet!

Måndag

Ibland förlorar man kontakten med sej själv...
Då blir man kritisk och fördömande och känner att man måste hävda sin åsikt. Som det här med Underbara Clara och hennes son som hon klär i tjejkläder.
Kay Pollak säger att det handlar om rädsla. Att man har vissa bitar i sej själv som man inte tycker om och det retar man starkt på hos andra.

All förändring börjar med mina tankar och jag kan välja att ändra mina tankar om andra människor.
Jag har ett val i om jag vill reagera eller inte. Jag behöver inte bli uppretad och arg.
Jag kan välja att reagera med kärlek.



Han säger att livet är som en flod.
Du kan välja att simma uppströms eller bara simma med.
Prova att gå ner i floden och bara åk med i energierna. Släpp taget och bara åk.
Allt som händer dej kommer till dej för att du har någonting att lära dej och alla har sin egna flod.
Clara har sin egna flod att åka i och kanske väljer hon att simma uppströms - och kanske provocerar det mej eftersom jag själv väljer att simma uppströms ibland och den sidan i mej själv gillar jag inte allra mest.
Låt alla simma själva. Du bestämmer själv hur du väljer att simma i DIN flod.
När du har simmat dej utmattad släpper du tillslut taget och åker med, men det måste du komma på själv.

Varje tanke skapar antingen skuld, en störning - obehag i din kropp eller frid och närvaro - en känsla av välbehag.
Alla tankar jag har är meddelanden till mej själv.

Ibland är man inte så fantastisk som man önskar att man var. Ibland är man negativ och ironisk och attakerar.
Detta skapar skuld i min kropp och gör mej ofri. Skuld gör dej ofri.

NÄR JAG FÅR EN NEGATIV TANKE SKA JAG ISTÄLLET PROVA ATT TÄNKA SÅHÄR:
Jag är ytterst sällan störd och irriterad av det skäl jag tror.



VEM VILL JAG VARA?

Jag ska lära mej att om inte alltid men i alla fall oftare vara i min kraft, min energi och min spontanitet - den jag är ämnad att vara.
Jag kan välja att tänka positivt - varje gång. JAG skapar min verklighet. Istället för att reagera med ilska kan jag välja att tänka: Jaha, vad intressant...

Tänk dej säger Kay, att du kommer ut till Landvetter och flyget är inställt till din resa som du väntat på länge.
Du känner bara hur förbannad du blir!
Men tänk dej att du där och då kan tänka: Jag VÄLJER att just nu bli galen för att mitt flyg blev inställt. Hur tokigt känns inte det? Tänk att jag kan välja att låta bli. Du tror att du inte kan hjälpa att du blir så himla förbannad men i själva verket har du valt att inte ta ansvar för ditt liv och skapa din verklghet.
Överkurs: Tänk dej att du står där och ditt flyg är inställt. Du känner dej besviken men sen säger till dej själv: Jaha, men så intressant... :D
Hahah!
Detta gäller alla situationer... inte bara inställda flyg, utan vad får dej att bli arg? När någon tagit det sista kaffet och inte köpt nytt? När någon slängt kläder på golvet igen...? Smulor på bordet?
Jag vet att min man blir jättearg när barnen inte ställer tillbaka maten i kylen. Det händer rätt ofta!
Jag skulle vilja se honom stå där med mjölkpaketet i handen och säga: Jaha, men så intressant... :D Hahah!

Men skämt o sido, för om jag ställer frågan igen: vem vill jag vara?
Livet blir himla svårt och tungt när man behöver bli så himla arg hela tiden för saker...

Och vissa väljer att att bli det, för att dom känner att dom inte har nått val eller att dom har rätt att bli det - det gör ju jag med, men jag vill lära mej att inte göra det. Inte så ofta i alla fall.
Så jag ska öva mej på att hoppa ner i floden och bara flyta med lite mer. Och när jag möter Clara där som simmar uppåt ska jag vinka och tänka: Jaha, så intressant... :)

Men hur ska det gå? Går det att ändra sitt sinnestillstånd med hjälp av sina tankar?
Affirmationer hjälper mej att mata in nya tankar i min hjärna. Jag ska börja affirmera mera... Det rimmar ju! :)

När jag ändrar mina tankar om en människa blir alla mina spontana reaktioner och känslor helt annorlunda. All förändring börjar pån tankens nivå.
Jag ska bli den skapande kraften i mitt liv.



Har jag rädsla så kan jag inte helt sant se en annan människa.

Kay berättar om Moder Teresa och hennes möten med andra människor och healandet í det äkta leendet. Han hade sett en dokumentär med henne när hon befann sej i Beirut. Hon ville besöka ett barnhem med spasmiska barn och hämta dom även om det föll bomber omkring dom. Hon ville ha en bil framkört men det ville inte dom som var där, men till slut fick hon sin vilja igenom.
Filmen filmar en pojke som skakar i sängen och Teresa går fram till honom och lägger handen på hans bröst och börjar massera honom.
Hennes ansikte lyser av kälek och hon ler mot honom och plötsligt blir han alldeles lugn.

Tänk att kunna vara lite mer som hon? Bara helt sann och fylld med kärlek till alla. :)

Vet ni? Jag fann det där klippet på YouTube!
Det var så fint så jag började gråta.




Samtliga bilder är lånade från min kompis Google

Boktips:
Att växa genom möten - Kay Pollak
Att välja glädje - Kay Pollak

Fredag

Färgar håret. Gammal gråhårig gravid kvinna - det är jag. :)
Men jag är glad, lycklig och förbaskad cool ändå... ;) Heheh...
Ni gör väl alla spegelövningen??? (Tjata, tjata...)

Tjata tjata... Det är jag i ett nötskal.
Man måste träna på att se saker positivt. Det tar jättelång tid men det går till slut.
Where there is a will  - there is a WAY!
Hitta den vägen! Den finns!

Bestäm dig för att vara den som löser problemen, inte den som letar problemen.
Leta inte efter dina hinder, de kommer i alla fall, och då ser du till att hitta din väg Över, Under, eller på Sidan om ditt hinder.

Du bestämmer om du låter dina hinder bli större än ditt Syfte – Din Dröm och Ditt Mål 

You can do everything right with wrong attitude and fail,
And you can do everything wrong with the right attitude and succeed!

Som sagt... tröött e vad jag e men det blir inte bättre av att gå och lägga sej eller börja förhandla med sig själv om det man ska göra och glo på tv istället.
Nu har jag istället för att gått och lagt mej bokat 3 klasser och ska ringa upp en fjärde och boka med snart som inte hade sin kallender i närheten.
Jag har även skrivit mail till alla mina konsulter, ringt till några, sms:at, betalat räkningar och gjort en hel del administrativa saker.